Hästskitsteoremet har motbevisats

Alliansen har bevisat att vi inte kan förlita oss på “trickle-down”. Vi behöver en modern omfördelningspolitik.

I dag tisdag är det hearing i riksdagens Finansutskott. På dagordningen: Finanspolitiska rådets årsrapport.

Finanspolitiska rådet ger regeringen både ris och ros. Mest ris får regeringen för höjningen av a-kassan. ”Vissa av de åtgärder som regeringen presenterat kan ha positiva effekter på sysselsättningen”, skriver Finanspolitiska rådet. Men höjningen av a-kassan kommer, enligt ”gängse beräkningsmetoder” att öka arbetslösheten med ”i storleksordningen 27 000 personer”.

Anders Borg behövde intäkterna från sänkt a-kassa och sänkt sjukersättning för att finansiera de miljarddyra jobbskatteavdragen. Men sänkningarna kläddes i vetenskaplig dräkt: sänkt ersättning vid arbetslöshet och sjukdom skulle få människor att välja jobb framför bidrag, och därmed skulle arbetslösheten sjunka.

Tricket fungerade inte. Det blev inte fler jobb av att arbetslösa och sjuka fick gå till socialkontoret för att kunna betala sina räkningar. Faktum var, och är, att det vetenskapliga stödet för att ökad trygghet på arbetsmarknaden leder till högre arbetslöshet, är tvetydigt.

Mycket tyder på att det är precis tvärtom.

Sänkt a-kassa i kombination med uppluckring av anställningstryggheten, inte minst genom den absurda anställningsformen ”allmän visstid”, har gjort svensk arbetsmarknad onödigt stel. Otrygga anställda klamrar sig fast vid sitt jobb, även om de är överkvalificerade och överutbildade för sina arbetsuppgifter. Vem vågar pröva något nytt om det nya jobbet börjar med ett halvårs provanställning?

Otryggheten gör att människor jobbar under sin kapacitet och kompetens. Det sänker produktiviteten i hela ekonomin, och därmed sysselsättningen. Dessutom utgör anställda på fel nivå en ineffektiv propp. Eller tröskel, för att använda ett av alliansens favorituttryck. Överkvalificerade blockerar vägen för dem som har rätt kompetens för rätt jobb. Samtidigt som arbetsgivare får problem med den så kallade matchningen.

Finanspolitiska rådet bedömer att det krävs 130 000 nya arbetstillfällen om Sverige ska nå målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020. Anders Borg och alliansen testade skattesänkningar och otrygghet, och omfördelning från dem som har minst till dem som har mest. Nu krävs ett nytt recept.

Problemet på svensk arbetsmarknad är inte att de där nere tjänar för mycket. Problemet är att vi inte förmår omfördela de enorma rikedomar som i dag koncentreras i toppen. Hästskitsteoremet har motbevisats. Det blir inte mer näring i skiten som kommer ut där bak för att hästen får mer mat. Möjligen blir hästen blir fetare. Till vilken nytta? I stället för att förlita sig på ”trickle-down” behövs en modern omfördelningspolitik.

Det tar 20 år att ändra ekonomisk doktrin. Den nyliberalism som var teori i Chicago i början av 1970-talet var genomförd politik i stora delar av Västvärlden i slutet av 1980-talet. Det tar tid, men det är möjligt.

Kom igen nu, S-kongressen.