Hej partiledare! Se mångfald som den tillgång det är

debatt Tänk om vi blundar en stund och föreställer oss att alla personer med utländsk bakgrund, tillsammans med alla sina goda bidrag och gärningar försvunnit från Sverige, skriver Osman Aytar, docent i socialt arbete och sociolog vid Mälardalens högskola.

Ett öppet brev till:
Stefan Löfven, partiledare för Socialdemokraterna och statsminister
Jonas Sjöstedt, partiledare för Vänsterpartiet
Isabella Lövin och Gustav Fridolin, språkrör för Miljöpartiet de gröna
Ulf Kristersson, partiledare för Moderaterna
Annie Lööf, partiledare för Centerpartiet
Jan Björklund, partiledare för Liberalerna
Ebba Busch Thor, partiledare för Kristdemokraterna

Hej på er,

När det bara pratas om problem och elände i förhållande till invandrare tänker jag ofta på den satiriska amerikanska filmen A Day Without a Mexican, som handlar om vad som händer när alla mexikaner »försvinner« en dag från Kalifornien.

Tänk om vi alla blundar en stund och föreställer oss att alla personer med utländsk bakgrund, tillsammans med alla sina goda bidrag och gärningar försvunnit från Sverige. Hur skulle Sverige se ut då?

Som ni vet är det mycket lätt att hamna enbart i de aktuella problemen i förhållande till invandringen. Vi ska förstås arbeta vidare med dessa problem som drabbar oss alla oavsett etnisk bakgrund, klass, kön, ålder, funktionsnedsättning, sexuell läggning/könsidentitet, religion etc.

Men det går inte att förstå invandringens följder som helhet utan ett historiskt värdighetsperspektiv. Det räcker inte bara att stapla kostnader för problemen relaterade till invandringen utan att göra en jämförelse med de goda bidrag och gärningar som invandringen lett till.

Det behövs ett tydligt värdighetsperspektiv i stället för eländesperspektiv i diskussionen om invandringen.

Om invandringen ska bedömas i form av kostnader eller problem ska alla positiva och negativa följder räknas.

Därför behövs det ett tydligt värdighetsperspektiv i stället för eländesperspektiv i diskussionen.

Några exempel på bidrag och goda gärningar som ofta är frånvarande:

• Tänk på invandringen under Vasatiden.

Då kom skeppsbyggare, segelsömmare, timmermän och konstnärer kom från Nederländerna; guldsmeder, fjädermakare, pärlstickare och skrintillverkare från Frankrike; hantverkare från England, Baltikum och Polen, samt såpsjudare, skinnare och tolkar från Ryssland.

• Tänk på valloner under Stormaktstiden.

De har bidragit till Sveriges utveckling med sina pionjära verksamheter i Finspång och på andra platser i Östergötland. Redan på 1600-talet grundade medlemmarna av släkten Boivie, ett bryggeri som efteråt fått namnet Pripps. Över en miljon svenskar idag har vallonskt påbrå. Valloner blev stamfäder till släkter som Allard, Bouveng, Dubois, Gauffin, Guillaume (Gilljam), Hybinette, Lamberts, Sporrong, de Wahl och många fler.

• Tänk på invandringen under 1700- och 1800-talen.

Dagens kung har sina rötter i Frankrike. Svenska kungahuset har fått femton tyskfödda drottningar sen 1200-talet. Rekrytering av tyska, italienska, holländska, brittiska, skotska och danska specialister och arbetare var en del av arbetsmobiliteten.

Engelsmannen Samuel Owen (1774-1854) konstruerade den första svenska ångbåten i kommersiell drift, Amphitrite 1818. Albert Bonnier (1820-1900) kom som 14-åring till Sverige via Danmark 1835 för att hjälpa sin bror Adolf Bonnier som kom åtta år innan. Byggandet av Göta kanal (öppnades den 26 september 1832) med initiativ och ledning av tysken Baltzar von Platen (1766-1829).

• Tänk på invandringens betydelse för stadsutveckling,

Exempelvis var Stockholms förste borgmästare, Hinze van Heden, tysk. Vid mitten av 1400-talet var en tredjedel av Stockholms skattebetalare tyskar. På 1580-talet var omkring 15 procent av befolkningen i Stockholm utländska invånare.

Stockholm vimlar av spår av utveckling (exempelvis dagens NK i Kungsträdgården) där personer med utländsk bakgrund varit med som medskapare.

Stockholm vimlar av spår av utveckling (exempelvis dagens NK i Kungsträdgården) där personer med utländsk bakgrund varit med som medskapare.Holländaren Jacob van Dijck (1567-1631) valdes som Göteborgs förste »burggreve«, och därmed högste ämbetsmän.

Paralleller mellan Göteborg och Amsterdam är kvar från den tidiga holländska prägeln. Tillsammans grundade och övertog Willem de Besche (1573-1629) och Louis De Geer (1587-1652) ett stort antal järnbruk och fabriker, bland annat Nyköping och Åker i Södermanland samt Gimo, Lövsta och Österby i Uppland. Han kom till Eskilstuna 1656 med sin järnmanufaktur. Den tyska trädgårdsmästaren Bernhard Johan Bohnsack (Bernt Joakim Bohnsack) började odla gurkor i Västerås 1728. »Gurkstaden« har sina rötter från dessa gurkor.

• Tänk på invandringen från Sydeuropa, Balkan och Turkiet under efterkrigstiden.

Då kom arbetskraftsinvandrare till svensk industri, hamnade direkt i fabriker och övriga arbetsplatser utan att få kurser i svenska eller andra förberedande resurser.

• Tänk på att år 2014 hade Sveriges 52 rikaste invandrare en förmögenhet värd mer än tio miljarder kronor.

Ayad Al Safar, som kom till Sverige år 1984 som flykting från Libanon, finns idag bland Sveriges tio främsta miljardärer.

Tänk på grundaren av varumärket Zeta, Fernando di Luca som i en intervju med DN den 29 maj 2011 sa att »När jag var ny i Sverige och klev in på Konsumbutiken och frågade efter olivolja fattade de ingenting. På den tiden såldes olivolja bara i apotek, som laxermedel. Nu är jag synonym med olivolja. Det är sagolikt som det har gått för mig. Helt otroligt.«

• Tänk på att en undersökning om invandringens »lönsamhet« * i OECD-länder år 2013 visade att migranthushåll i de flesta av de 27 undersökta länderna i genomsnitt bidragit till statskassan med motsvarande drygt 28 000 kronor per år netto.

För Sveriges del är siffran 7 800 kronor netto per hushåll som består av migranter. Största bidraget gör enligt OECD:s studie »blandade« hushåll som består av minst en infödd och en migrant.

Listan över sådana exempel är lång om man vill se mångfald även som tillgång ur ett värdighetsperspektiv.

Det är ett sätt att motarbeta främlingsfientliga och rasistiska krafter som fiskar röster i grumliga vatten, motarbeta och förebygga vardagsrasism, visa Sveriges resa från enfald till mångfald, samt vara rättvis och ärlig mot personer med utländsk bakgrund som bidragit till Sveriges utveckling från tyskar och valloner till dagens flyktingar.

Egentligen behövs detta värdighetsperspektiv i alla delar av samhället, från och med exempelvis rösträtten för kvinnor till utveckling av dagens välfärdssamhälle under svåra tider. Är det möjligt?

Ja, jag tror från hela mitt hjärta på att det är möjligt och det kommer att bädda för ett Sverige för alla, där människans värdighet, trygghet och lika värde i centrum.

Vad vore Sverige utan personer med utländsk bakgrund? Ett fattigare land,

Jag önskar er lycka till i arbetet för ett tryggare, rättvisare och jämlikare Sverige.

Osman Aytar är docent i socialt arbete/ fil.dr i sociologi Mälardalens högskola

Referenser :

Aytar, O. (2007). Mångfaldens organisering: Om integration, organisationer och interetniska relationer i Sverige. Stockholm: Sociologiska institutionen, Stockholms universitet.

Europaportalen. (2013). OECD: Invandring en lönsam affär för skattebetalare. Hämtad den 28 augusti 2018 från Europaportalen.

Johnson, A. (1997). Inte bara valloner. Invandrare i svenskt näringsliv under 1000 år. Stockholm: Timbro.

Johnson, A. (2010). Garpar., gipskatter och svartskallar. Invandrarna som byggde Sverige. Stockholm: SNS förlag.

Moelv, B. (1985). Smestad i förvandling. Eskilstunaindustrin från förr till nu. Stockholm: Liber.

Nilsson, Å. (2004). Efterkrigstidens invandring och utvandring.Stockholm: SCB.

OECD. (2013). International Migration Outlook 2013. OECD Publishing.

Stiftelsen Leufstabruk. (1996). Vallonerna. Skärplinge: Lövstabruk.

Svanberg, Ingvar, & Tydén, Mattias (2005). Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria. Viborg: Dialogos.

Valentin, Hugo (2004). Judarna i Sverige. Från 1774 till 1950-talet.Stockholm: Judiska museet & Natur och Kultur.