Oppositionen vill driva upp marginalskatterna. Därmed ökar drivkrafterna för olika skatteupplägg som minskar rättvisan och ökar skattebortfallet.
Oppositionspartierna övertrumfar varandra med förslag som skulle driva upp marginalskatterna på arbete till över 60 procent. Därmed stärker de drivkrafterna för skatteupplägg där allt fler växlar högt beskattad lön till lågt beskattad utdelning från egna bolag. Sådan inkomstomvandling minskar rättvisan och ökar skattebortfallet. Varför bortser Socialdemokraterna från konsekvenserna av sina egna skatteförslag?
På torsdag startar arbetet i riksdagens skatteutskott med att yttra sig över regeringens ekonomiska vårproposition. Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill alla höja inkomstskatterna och driva upp marginaleffekterna på arbete.
Miljöpartiet vill höja inkomstskatterna för 900 000 svenskar och alla som tjänar över 40 000 kronor i månaden. Socialdemokraterna och Vänsterpartiet vill trappa av jobbskatteavdraget och driva upp toppskatten på arbetsinkomster.
Marginalskatterna i Sverige tillhör redan idag OECD-områdets högsta med omkring 57 procent i inkomstskatt. I jämförelse med andra länder är Sveriges marginalskatter inte bara är höga, utan träder därtill in vid relativt sett normala inkomstnivåer.
Det är anmärkningsvärt att oppositionspartierna vill göra OECD-områdets högsta marginalskatter ännu högre, samtidigt som de medger att fler arbetade timmar i vår ekonomi är grunden för tillväxt och satsningar på världens kärna.
Återgången till världens högsta marginalskatter stärker knappast svensk konkurrenskraft, effekten blir i stället att arbetslinjen urholkas och det blir färre arbetade timmar.
Det är också förvånande att Socialdemokraterna aktivt ytterligare vill öka spänningen i beskattning mellan inkomster från arbete och inkomster från kapital – och att inkomster av kapital ska beskattas relativt än fördelaktigare.
Magdalena Andersson kan naturligtvis inte vara omedveten om att högre marginalskatter skapar drivkrafter som förstärker beteenden till så kallad inkomstomvandling, där människor ersätter högt beskattad lön med väsentligt lägre beskattad utdelning från egna bolag.
Problemet med inkomstomvandling har blivit utförligt beskrivet och har lett till skärpningar av det så kallade 3:12-regelverket.
För att Sverige ska klara jobb och tillväxt i den tilltagande internationella konkurrensen är det viktigt att arbete och utbildning lönar sig. Vi behöver drivkrafter för att fler ska jobba mer för att öka antalet arbetade timmar i vår ekonomi.
Sverige behöver inte stärka drivkrafter för att jobba mindre, skatteplanera mera och där de höginkomsttagare som kan växlar högt beskattad lön till väsentligt lägre beskattade utdelningar från fåmansbolag. Den sortens inkomstomvandling skulle tära väsentligt på förtroendet och legitimiteten för vårt skattesystem.
Partierna på oppositionskanten lägger nu fram skatteförslag som om de genomförs uppenbart riskerar leda till mer skatteupplägg och mindre skatteintäkter. Det är konsekvenser som Socialdemokraterna verkar bortse från.
Vad tror Magdalena Andersson att det får för konsekvenser för jobben, för antalet arbetande timmar och riskerna för ökad inkomstomvandling och skattebortfall om S gör OECD-områdets högsta marginalskatt ännu högre?
Henrik von Sydow (M), ordförande i riksdagens skatteutskott
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
