Tiggeriet kan som bäst ha kortsiktiga positiva effekter. Våra projekt i Rumänien ger reella alternativ till tiggeriet, skriver Rickard Klerfors från biståndsorganisationen Hjärta till Hjärta.
I en krönika på Dagens Arena beklagar sig Aaron Israelson över att Expressen i artikelserien ”Därför kommer tiggarna” inte skrivit om de positiva effekter tiggeriet fört med sig för en del familjer. Han menar att tidningen inte lyft fram att en del barn, genom inkomsterna från tiggeriet, kunnat fortsätta sin skolgång och att man lyckats förbättra sina bostäder. Israelson hävdar att Expressen svartmålar tiggeriet.
Att det kan finns positiva effekter av tiggeriet bör inte förnekas men dessa tenderar att vara kortsiktiga, till stor del materiella, förbättringar i ett fortsatt utanförskap. Israelson verkar inte se de negativa konsekvenser som följer av tiggeriet.
Splittrade familjer för med sig problem för såväl barnen som föräldrarna. Dessvärre finns det exempel på att barn tvångsomhändertas av de rumänska myndigheterna.
Enligt den rapport som polisen överlämnade till regeringen nyligen, förekommer det utnyttjande och ren människohandel i samband med tiggeri i Sverige. Den delen av verkligheten kan vi inte blunda för.
Det finns inte mycket forskning kring effekterna av tiggeriet över tid. Är inkomsterna från tiggeriet en möjlighet för nästa generation att få det bättre, eller är man inne i en ond cirkel som är svår att bryta sig ur? Riskerar barnen till dagens tiggare att bli nästa generations tiggare? En teori inom forskningen är den onda cirkeln av fattigdom, vilket kan förklara att tiggeriet förekommer över flera generationer.
Långt före tiggeriet i Sverige överhuvudtaget förekom har vår organisation, Hjärta till Hjärta, lyft den romska minoritetens utsatta situation i Rumänien. Sedan två år tillbaka har vi kunnat arbeta bredare med fattigdomsbekämpning. Vi genomför insatser inom följande fokusområden: utbildning, hälsa, försörjning genom arbete och förändring av strukturella problem.
Tillsammans med våra rumänska partners har vi under året börjat utveckla projekt inom den sociala ekonomin i Rumänien för att erbjuda arbete, inkomster och inkludering i den rumänska socialförsäkringen. Ett reellt alternativ till tiggeriet.
I ett av dessa projekt, som Israelson refererar till, kunde från början fem korgmakare erbjudas arbete. Den romska minoriteten har låg tilltro till majoritetssamhället eller förtroende för oss – utländska välgörare. Det är inte konstigt med tanke på att de har varit utsatta för drygt 400 års slaveri och lever i fortsatt utanförskap.
Tillsammans med våra korgmakare är vi inne i en process. Den första korgleveransen blev betydligt mindre än överenskommet. Vi blev så klart besvikna – men fick ett svar på tal som fick oss att tystna:
– Vi trodde att ni var som alla andra som bara pratar och inte håller vad ni lovar.
Nu, några månader senare, levererar alla vad de lovat för de vet att de får betalt för sitt arbete. Personer som tidigare tackat nej till att delta i projektet vill ansluta sig. Efterfrågan på korgar är stor. Vi planerar att utöka våra insatser för hemvändande med yrkesutbildning med studiebidrag i hantverket, och efter avlagt examensprov ett arbete.
Om Israelson anser att Expressen svartmålar tiggeriet undrar jag om inte han tenderar till att vitmåla det?
Verkligheten är komplex och mer grå, snarare än svart eller vit!
Rickard Klerfors, biståndsansvarig Hjärta till Hjärta
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
