Det finns positiva effekter av tiggeriet men dessa tenderar att vara kortsiktiga, till stor del materiella, förbättringar i ett fortsatt utanförskap, skriver Rikard Klerfors, Hjärta till hjärta, i en replik.
Det är av största vikt att skilja på sak och person. Tiggarna söker sig försörjning och överlevnad på grund av den fattigdom och det utanförskap man lever i. Aaron Israelson hävdar mycket riktigt i Dagens Arena att tiggeriet är en konsekvens av en skev maktrelation. Man befinner sig i en underdånig beroendeställning.
Frågan som vi tillsammans bör ställa oss är vad vi kan och bör göra på både kort och lång sikt för att ändra på den skeva maktbalansen. Vi ser tiggarna som våra jämbördiga medmänniskor men hävdar bestämt att tiggeriet i sig inte är något positivt. Genom vårt 25-åriga engagemang i Rumänien med arbete inom den sociala sektorn har vi dessvärre sett exempel på att tiggeriet tenderar att gå i arv över generationsgränserna.
Det finns inte mycket internationell forskning om effekterna av tiggeriet på lång sikt men de studier som gjorts pekar på risken att fenomenet kan gå i arv. Grundproblematiken är det utanförskap man befinner sig i och det måste brytas.
Jag önskar förtydliga mitt ställningstagande att det finns positiva effekter av tiggeriet men att dessa tenderar att vara kortsiktiga, till stor del materiella, förbättringar i ett fortsatt utanförskap. I Rumänien ser vi att en del familjer, på grund av tiggeriet kunnat förbättra sina bostäder, men ofta sker dessa byggnationer på mark som man inte erhållit ett officiellt erkänt ägarskap för. Vi ser också exempel på att familjer, i många fall på tvivelaktiga grunder, avhyses och deras hus rivs.
En del familjer lyckas genom inkomsterna från tiggeriet hålla sina barn i skolan medan andra barn vars föräldrar lämnat dem hoppar av skolan i förtid. För de barn som får utbildning kommer det vara svårt att etablera sig på arbetsmarknaden om inte utanförskapet, diskrimineringen och rasismen bryts.
Vi anser att vi som samhälle ska agera med värdighet gentemot alla som kommer till vårt land. Vi har i våra kontakter med Linköpings kommun verkat för att kommunen genom den ideella sektorn ska ordna med härbärgen, luncher, dusch- och tvätt möjligheter och rådgivning. I dialog med kommunen har vi framfört att de avhysningar som man anser nödvändiga ska föregås av samtal med de personer man avser avhysa. Hitintills har det lett till att man inte behövt gå in med polis och kronofogden utan fattigdomsmigranterna har självmant flyttat.
Samtidigt är vi övertygade om att tyngdpunkten på insatser måste läggas i fattigdomsmigranternas hemländer. I vårt ställningstagande har vi lyssnat på alla fattigdomsmigranter vi kommit i kontakt med. De uttrycker, rättmätigt, en stor besvikelse över samhällsutvecklingen hemma, men de flesta ser ändå Rumänien och Bulgarien som sina hemländer och vistas här i Sverige tillfälligt.
Vi har valt att arbeta brett med fattigdomsbekämpning och de senaste två åren har vi börjat genomföra insatser inom utbildning, hälsa, försörjning och åtgärder för att komma till rätta med strukturella problem (avsaknad av identitet och ägande). En mycket viktig del bland dessa insatser i Rumänien är att skapa arbetstillfällen och försörjningsmöjligheter. Det är avgörande att dessa sker i den officiella delen av ekonomin med inkludering i socialförsäkringssystemet.
Projekten måste vara ekonomiskt hållbara och därför har vi valt att börja i liten skala. De projekt vi startat hittills har fallit väl ut och vi kan därför nu i rask takt utöka dessa. Vi planerar att under 2016 genomföra insatser för hemvändande – för personer som i dag tigger i Sverige – och genom yrkesutbildning hemma erbjuda arbete och inkomstmöjligheter.
I dag finns det uppskattningsvis 5000 fattigdomsmigranter, från framförallt Rumänien och Bulgarien, som tigger i Sverige. Bara i Rumänien finns det uppskattningsvis 1,8 miljoner romer som lever i fattigdom. Massiva insatser behövs och vi hoppas kunna göra betydligt mer än hittills och vi önskar Aaron Israelson lycka till med det gatutidningsprojekt han tagit initiativ till i Rumänien.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
