ledare FN kräver att få granska villkoren för uigurer i den kinesiska provinsen Xinjiang. Samtidigt bojkottas H&M i Kina efter att ha vägrat köpa bomull från fabriker i provinsen som använder tvångsarbetare. Nu måste omvärldens tryck mot Kina öka.
FN förhandlar med den kinesiska regeringen om att ”utan restriktioner” få granska hur den uiguriska minoriteten behandlas i den kinesiska provinsen Xinjiang. Detta berättade FN:s generalsekreterare Antonio Guterres häromdagen för kanadensisk tv. Hittills har den kinesiska regeringen inte lämnat något tydligt svar på FN:s begäran. Istället har man gått till attack mot kritikerna.
Enligt MR-organisationer i USA och Australien hålls åtminstone en miljon uigurer instängda i arbetsläger i Xinjiang. Den kinesiska regeringen har tidigare förnekat att det existerar arbetsläger, men när satellitfoton över lägren visades upp bytte man strategi. Nu hävdas det att det handlar om frivilliga omskolningsläger och åtgärder för att bekämpa terrorism.
Men många personer som suttit i lägren har anonymt vittnat om murar med taggtråd, politisk indoktrinering, fysiskt våld och indragna matransoner för den som inte lyder order.
Den kinesiska regeringen anklagas också var att använda uigurer som tvångsarbetare på bomullsfälten och vid tillverkningen av bomull i Xinjiang. Mer än fem miljoner ton bomull produceras årligen i provinsen, vilket utgör nästan 90 procent av Kinas totala tillverkning.
Under lång tid har MR-organisationer hävdat att klädföretag som köper bomull från Xinjiang måste kontrollera att den inte tillverkats av tvångsarbetare. Den uppmaningen fick nytt bränsle våren 2019 efter att Wall Street Journal presenterat en kartläggning av tvångsarbetet i Xinjiang. Särskilt hård kritik riktades mot företaget Huafu Fashion, en av världens största tillverkare av färgat bomullsgarn. Enligt kartläggningen består företagets personal av uigurer som suttit i politiska omskolningsläger och som sedan tvingas att arbeta.
Den australiska tankesmedjan ASPI följde upp granskningen och kritiserade en rad globala klädföretag för att ha köpt bomull från Huafu Fashion, däribland pekades H&M ut. H&M förnekade uppgifterna, men svarade att man skulle se över alla inköp av bomull från Xinjiang.
För drygt ett år sedan kom ett nytt besked från H&M som deklarerade att man ämnar avsluta samarbetet med underleverantörer vars tvångsarbete går att verifiera och att man ser med oro på uppgifterna om tvångarbete i Xinjiang.
Internt i Kina går retoriken ut på att västvärlden försöker att piska upp antikinesiska stämningar.
Detta uttalande från H&M har nu lett till en bojkott av företaget i Kina. Som Expressen har visat i en analys inleddes kampanjen mot H&M av det kinesiska kommunistpartiets ungdomsförbund. Effekten har blivit långtgående. Många H&M-butiker i landet har fått slå igen och H&M har raderats från kinesiska internetleverantörer som Alibaba.
Vidare har den kinesiska filmstjärnan Huang Xuan och den kinesiska sångerskan Victoria Song avbrutit sina jobb som märkesambassadörer för H&M. Utöver H&M har även Nike råkat ut för samma bojkott och flera ytterligare företag har utsatts för liknande kritik.
Att den kinesiska kampanjen inletts just nu är knappast en slump. Både FN och EU har successivt skärpt tonen när det gäller villkoren för uigurer i Xinjiang. FN kräver att få skicka inspektörer till Xinjiang och EU beslutade nyligen om sanktioner mot fyra kinesiska tjänstemän och en lokal säkerhetsbyrå i provinsen.
EU har också använt sig av FN:s råd för mänskliga rättigheter för att ställa Kina till svars och Europaparlamentet gav 2019 det prestigefyllda Sakharovpriset till den fängslade uiguriska akademikern Ilham Tohti.
Utöver H&M och Nike finns en större grupp företag som ingår i Better Cotton Initative (BCI), ett nätverk för att skapa en hållbar bomullsindustri. Nyligen deklarerade BCI att man inte längre godkänner inköp av bomull från Xinjiang. Men nu försöker den kinesiska regeringen skrämmas. Det ska kosta att ställa krav på mänskliga rättigheter. Internt i Kina går retoriken ut på att västvärlden försöker att piska upp antikinesiska stämningar. Det har fått människor att demonstrera utanför H&M-butiker.
Enligt Human Right Watch bör bojkotterna mot H&M och Nike uppfattas som ett test för att se hur andra företag och regeringar agerar. Det är också talande att den kinesiska ledningen låter det kommunistiska ungdomsförbundet stå för utspelet. Det kan få det att se ut som om initiativet kommer underifrån.
För omvärlden är det hårdare tonläget en lärdom. Den kinesiska ledningen tvekar inte att använda ekonomiska påtryckningar för att uppnå sina syften. Det ställer krav på att Sverige och EU inte viker ner sig. Just det lovade nyligen statsminister Stefan Löfven. Det är en bra början, men då gäller det att också att hålla fast vid försvaret av mänskliga rättigheter och skyddet av uigurerna, även när Kina utövar ekonomiska påtryckningar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
