Ledare Moderaterna vill införa tvååriga yrkesgymnasier. Det vore ett gigantiskt bakslag för kunskapssamhället.
I april beslutade riksdagen att yrkesprogrammen på gymnasiet återigen skulle ge högskolebehörighet. Det såg ut som slutet på en mångårig strid mellan borgerligheten och Socialdemokraterna där Svenskt Näringsliv till slut fick M och KD att ge med sig. Bara SD och L röstade emot. Näringslivet jublade.
– Härligt! Tillsammans med stora delar av näringslivet i övrigt har vi uthålligt och på olika sätt drivit den här frågan i övertygelsen om att automatisk högskolebehörighet stärker yrkesutbildningarnas status och därmed deras attraktionskraft, utropade Transportföretagens kompetenschef Caj Luoma.
Faran är dock långtifrån över. Moderaterna må ha låtit sig övertalas av näringslivet i våras, men de går nu till val på ett nytt radikalt förslag. I partiets nya program för att förebygga brott lyder en av punkterna Inför ett tvåårigt yrkesgymnasium med lägre krav på teoretiska förkunskaper. Det handlar alltså inte bara om att återgå till treåriga yrkesprogram utan högskolebehörighet, utan om en ny kortare skolform på gymnasiet.
Det borde oroa inte bara näringslivet utan alla som värnar Sverige som kunskapsnation
Moderaterna är inte ensamma. Både Sverigedemokraterna och Liberalerna har samma förslag i sina valprogram och på sina hemsidor. Det är inte heller något nytt. Så sent som 2019 röstade riksdagen igenom ett så kallat tillkännagivande om att regeringen borde utreda tvååriga gymnasieutbildningar. Centerpartiet var egentligen bundna av Januariavtalet, men hakade på ändå. Också den gången protesterade näringslivet. Maria Rosendahl på Teknikföretagen konstaterade att ”Våra medlemsföretag efterfrågar kvalificerade yrkesarbetare vilket kräver minst treårig gymnasial utbildning. Detta förslag ligger inte i linje med vad teknik- och industriföretagen efterfrågat.”
Ändå återkommer förslaget. Det borde oroa inte bara näringslivet utan alla som värnar Sverige som kunskapsnation.
Bakgrunden till de aktuella utspelen om kortare gymnasieutbildningar är nämligen ett gemensamt alliansutspel från valet 2018. Där hittar vi också det verkligt allvarliga med högerpartiernas planer för yrkesutbildningarna – storskaligheten och konsekvenserna för grundskolan. I ett PM med frågor och svar om reformen stod den gången att man räknade med drygt 100 000 (!) ungdomar på de tvååriga yrkesprogrammen när reformen var fullt utbyggd. Uppdelat på två årskurser skulle det innebära att nästan en halv årskull skulle gå de nya kortare utbildningarna. Det vore en ambitionssänkning av historiska mått och skulle om planerna går i lås i praktiken helt radera ut de treåriga yrkesprogrammen. I förslaget framgick också att programmen främst skulle rekrytera elever som misslyckas med grundskolan. Risken med en sådan lösning är vi snart har en grundskola i två spår. En för elever som ska gå teoretiska program och en annan för de som ska gå tvååriga yrkesutbildningar. Parallellskolan blir logisk.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
