LEDARE Om facket inte fanns skulle 9 av 10 löntagare bli 5000 kronor fattigare varje månad. Ändå vittrar löntagarnas organisationer sönder underifrån, särskilt i grupper som behöver skyddet bäst.
De flesta av oss inser nog värdet av att ha en hemförsäkring, även om det förhoppningsvis aldrig ska börja brinna.
Däremot ser allt fler det som en besparing att skippa de där hundralapparna i fackavgift varje månad. Viljan att organisera sig fackligt sjunker år för år och mest bland arbetarna. Sedan 2007 (efter alliansens förändringar av a-kassan med mera) har organisationsgraden sjunkit från 77 procent till dagens 68 procent. Skillnaden mellan arbetares och tjänstemäns organisationsgrad har ökat och är i Sverige cirka 60 procent för arbetare och 73 procent för tjänstemän (2018).
Den nedåtgående trenden finns i hela OECD där organisationsgraden i snitt är 16 procent, dock med stora variationer.
Priset för den här utvecklingen kan bli högt, och det betalas inte av de välbeställda.
Futurions rapport Om facket inte fanns sätter en konkret prislapp på kostnaden för löntagarna i ett samhälle utan fackföreningar.
9 av 10 löntagare skulle förlora i snitt 50 000 – 60 000 kronor varje år. Tiondelen med de högsta inkomsterna skulle däremot få ytterligare 80 000 kronor.
Procenten med de allra högsta inkomsterna skulle gynnas mest och förbättra sin ekonomi med runt en halv miljon.
Löneandelens utveckling sammanfaller med den fackliga organisationsgraden. Ju lägre facklig organisationsgrad desto sämre blir utfallet räknat som löneandelen av ekonomin, visar Futurions »kontrafaktiska analys«.
Rapporten bekräftar också det som visats i tidigare forskning, exempelvis i en färsk OECD-rapport Negotiating our way up. Starka fack är bra både för ekonomin och demokratin. Facket bidrar både till högre löner och en jämnare inkomstfördelning.
Länge har starka fackliga organisationer, som i Sverige, utgjort en osynlig struktur som håller uppe lönerna för de flesta och skyddar mot underbudskonkurrens. Hela samhället är riggat efter att man kan leva på sin lön och finansiera sin egen välfärdskonsumtion.
Länder med starka fack, som kunnat vara med och påverka samhällsutvecklingen har en större och mer omfördelande offentlig sektor. Tillväxten i facklig styrka gynnar även ett bredare inflytande över sakfrågor i politiken, säger rapportförfattaren Tore Erkén. Att organisera och rekrytera är med andra ord alltjämt den främsta strategin för framgång.
Än så länge har facket lyckats skydda lönerna.
Men det har blivit svårare. Facket har även försvagats genom det som rapporten benämner, en »global utbudschock på arbetsmarknaden« som satt press nedåt på löneandelen och ökat konkurrensen om jobben.
Även a-kassesystemets förändring i kombination med ökningen av tidsbegränsade anställda har bidragit till tappet, skriver Anders Kjellberg och German Bender i Den svenska modellen i fara?. Mest har organisationsgraden fallit bland de unga, där varannan har ett osäkert jobb.
Än så länge har facket lyckats skydda lönerna. Basstrukturen har inte pajat. Via samordnade förhandlingar har de svenska löntagarna i två decennier fått reallöneökningar nästan varje år.
Men inflytandet över fördelningspolitiken har minskat och det senaste decenniets beslut har gynnat kapitalinkomster och de som tjänar mest.
De 10 procenten med de högsta inkomsterna har sedan början av 1980-talet sett sin inkomstandel öka från 17-18 procent till 24-26 procent, medan alla andra inkomstgruppers andel har minskat.
Fackligt medlemskap är både en försäkring man tar för sin egen skull och för att hela systemet ska hållas uppe.
Politiken kan uppmuntra eller försvåra fackets möjligheter till inflytande i samhället.
Men trots att organisationsgraden ännu inte återhämtat sig efter Alliansens försämringar fortsätter den förda januaripolitiken att minska drivkrafterna att vara med i facket.
Med avskaffad avdragsrätt blir det dyrare att vara med, med ökad låglönekonkurrens får medlemmarna sämre skydd, samtidigt som en påtvingad försämring av arbetsrätten väntar runt knuten.
Fackföreningarna har en viktig roll att spela både för lönen och jämlikheten. Egentligen är den stora gåtan hur vi låter denna suveräna idé gå förlorad.
PS:
För visst gör facket skillnad, det kan barnskötaren Sophie Crenshaw intyga. Sophie som hade en allmän visstidsanställning i mer än fyra år, får efter Kommunals ingripande fast tjänst, lönepåslag med 1000 kronor och ett skadestånd på 315 000 kronor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
