Höjda bostadsbidrag skulle vara en utmärkt satsning på ökad jämlikhet.
Är det verkligen brist på mark (som Timbro hävdade tidigare i veckan) som är orsaken till bostadsbristen?
Naturreservat, riksintressen och parkeringsplatser tar plats, men markbrist kan, bland annat enligt Boverket, inte förklara mer än en bråkdel av bostadsbristen.
Det största problemet med markfrågorna är förmodligen att de tar för stor plats i debatten.
I debatten är det nämligen förvånansvärt lite fokus på det som bostadspolitiken borde handla om: om människorna som ska bo.
Just nu ökar Sveriges befolkning med rekordsiffror, samtidigt som urbaniseringen går snabbare än någonsin. Stockholms befolkning ökar med mer än två SL-bussar om dagen. Nästan hela ökningen består av människor med låga inkomster.
Det ser likadant ut i alla Sveriges städer: inflyttningen består till stor del av nyanlända, som är utblottade efter att de tvingats betala sitt livs besparingar till smugglare och korrupta gränsvakter, och av ungdomar som flyttar till storstan för att plugga eller ta sitt första, sällan särskilt välavlönade jobb.
Hur ska dessa nya stadsinvånare ha råd att bo?
Helt klart är att de inte av egen kraft har råd att efterfråga de klimatsmarta, funktionella 100-årshus som vi vill ska byggas. Är lösningen då att anpassa byggreglerna och sänka standarden? I så fall måste det handla om mycket mer än kosmetiska åtgärder. Förmodligen skulle det kräva, som bostadsdebattören Lennart Weiss skrev i Dagens Arena häromdagen »att vi överger hiss i flerfamiljshus, gör avkall på handikappregler, slopar dagens energinormer och att vi kraftigt pressar ned byggnadsarbetarnas löner.«
Valet måste i stället vara att stärka människors köpkraft. Det är dags att höja och bredda bostadsbidragen. De sänktes med mer än en tredjedel som en del av saneringen av svensk ekonomi efter 90-talskrisen, och som så mycket annat har bostadsbidragen inte återhämtat sig.
Det är synd, inte minst för att bostadsbidrag har en sådan fantastisk fördelningspolitisk profil. De går direkt från statskassan till de hushåll som har lägst inkomster, och direkt till de kommuner som har lägst skatteintäkter. Höjda bostadsbidrag skulle vara en utmärkt satsning på ökad jämlikhet (inte en dag för tidigt).
Byggbranschen, med Sveriges byggindustrier i spetsen, efterfrågar bostadsbidrag, inte minst för att de är förutsägbara.
I ivern att poppa fram nya simsalabim-lösningar tvingar staten alla aktörer att ständigt anpassa sig efter nya stödformer, med nya regler, krav och förutsättningar. Ett exempel är regeringens investeringsstöd för att »öka nybyggnationen av små, klimatsmarta och billiga hyresrätter« som lanserades i somras.
Den här gången ska lägenheterna helst vara mindre än 35 kvadratmeter, och hyran ska vara 4 229 i Stockholmsregionen (»cirka« skriver Kaplan generöst). Få i branschen tror att de 1,9 miljarder som ska betalas ut i år kommer att kunna användas.
Bostadsbidrag är smart, och dessutom solidariskt. Höj bostadsbidragen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
