I går höjde Riksbanken reporäntan till 0,5 procent, från den rekordlåga nivå som den legat på länge. Att räntan skulle höjas har legat i luften sedan tidigt i våras – ändå är det inte självklart med en höjning nu, med tanke på den växande osäkerheten om konjunkturen.
Börsen är aldrig att lita på, fast den för närvarande pekar mer upp än ner och flera av de stora börsbolagen väntas redovisa förbluffande höga vinster. Men den svenska arbetslösheten är fortfarande skyhög och åtskilliga av de små och medelstora företag, som tog den stora smällen för två år sedan, lever alltjämt med kniven på strupen.
Som Konjunkturinstitutet nyligen påpekade skulle Sveriges ekonomi behöva en klar efterfrågestimulans. I stället stramar man åt. Lite grann nu med räntehöjningen, fast det sägs att det bara är inledningen till en serie höjningar som kommer att ge en ränta på två till tre procent.
Tittar man enbart på inflationen skulle Riksbanken gott kunnat vänta. Det hävdar Konjunkturinstitutet, några bankekonomer och vice riksbankschefen Karolina Ekholm, som reserverat sig mot beslutet. Men finns inget stort inflationstryck, kan Riksbanken alltid säga att det kan bli inflation, och denna vargen-kommer-argumentation – en gammal bekant ur sagornas värld – finns också med i gårdagens kommuniké.
Karolina Ekholms främsta argument mot en räntehöjning nu är emellertid osäkerheten i vår omvärld, det vill säga alla statsfinansiella nedskärningar som sker runt omkring i Europa.
Riksbanken har ju haft fel på timingen förr. Som när man i september 2008 höjde räntan till 4,75 procent bara elva dagar före den globala finansiella härdsmältan, tydligen i den falska tron att det som hände i USA inte skulle påverka oss.
När majoriteten i direktionen i går höjde räntan påstår man inte att Sverige skulle leva på en liten ö för sig. Visst, läget kan förvärras, men då kan vi alltid sänka igen, går det att utläsa i Riksbankens kommuniké.
Med en så låg nivå som 0,25 procent finns dessutom inga marginaler för Riksbanken att stimulera genom att sänka. För att återta räntevapnet inför risken av ett nytt ras i konjunkturen måste man alltså höja.
Det mumlas också i kommunikén om att hushållen lånat på sig för mycket. Det är bra om Riksbanken inser att det här finns risk för en ny bubbla. Samtidigt känns det egendomligt att barnfamiljer som av den låga räntan lockats att ta för stora bolån framöver nu skall straffas. Riksbanken tror väl inte att räntehöjningar nu kan kompensera för alltför låga räntesatser då?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
