Det är inte första gången detta händer. Militären kommer inte släppa henne förrän de är helt säkra på att behålla makten.
Beskedet att Aung San Suu Kyi ska benådas verkade först vara goda nyheter. Kanske är något på väg att hända i Myanmar, nästan två och ett halvt år efter den senaste militärkuppen?
Men nyheten justerades nästan omedelbart. Benådningen gäller bara några få av de åtal som riktats mot Suu Kyi, som sedan 35 år leder demokratirörelsen i Myanmar.
Hon ska hållas kvar i husarrest. Flera av domarna ska ändå verkställas.
Den som följt den senaste tidens utveckling i landet blev inte förvånad. För bara några dagar sedan meddelande juntan om en sex månaders förlängning av det undantagstillstånd som gällt i landet sedan kuppen. Det allmänna val som utlovats skjuts på framtiden.
Militären i Myanmar brukar göra så.
Det här var tredje gången det förlängdes. Landets grundlag tillåter bara sex månaders undantagstillstånd ”normaltillståndet” har hela tiden flyttats framåt i tiden.
Juntan gör allt den kan för att en gång för alla krossa motståndet
Även hanteringen av Aung San Suu Kyi följer ett känt mönster. 1990, strax efter att hon tagit plats som demokratirörelsens ledare genomfördes ett val, som militärens maktparti förlorade med dunder och brak.
Juntan förklarade då att valet var ogiltigt och att en process för att skriva en ny konstitution skulle inledas. Aung San Suu Kyi hölls kvar i den husarrest hon satts i strax före valet.
Den gången tog det 20 år innan de vågade släppa ut henne. Då hade de hunnit skriva fram en ny grundlag, som garanterade militären omfattande makt även om de allmänna valen skulle vinnas av oppositionen. Det var en grundlag Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD hade att hantera under de år de innehade regeringsmakten.
För två och ett halvt år sedan kände sig militären uppenbarligen inte säker längre. NLD hade vunnit ytterligare ett val och det talades om att de ville ändra grundlagen.
Kuppen genomfördes 1 februari 2021.
Därefter har Aung San Suu Kyi, som är 78 år gammal, dömts till flera fängelsestraff på sammanlagt flera decennier, i praktiken alltså livstid. Under sina år som landets formella ledare fick hon berättigad internationell kritik för hanteringen av rohingyerna, en muslimsk grupp som främst bor i västra Myanmar. Men inne i landet har hon förblivit demokratirörelsens centralgestalt, minst lika populär som tidigare.
Och sedan kuppen har landet präglats av våld och umbäranden.
Kriget mot landets etniska minoriteter har brutit ut igen, efter att ha legat i träda några år. Juntan gör allt den kan för att en gång för alla krossa motståndet, ett lika hopplöst projekt nu som under hela den period som förflutit sedan den första juntan tog makten 1962.
Svält har också brutit ut i stora delar av de områden där kriget blossat upp på nytt.
Under första året efter kuppen protesterade människor öppet på gatorna. Militären arresterade flera tusen, många dödades. Sedan dess är protesterna mindre öppna, men fortfarande lika stora.
Jag måste erkänna att jag själv gått från optimist till cyniker när det gäller Myanmar. I början av mitt engagemang i frågan, i början av 00-talet, tyckte jag att de som följt frågan under längre tid var alldeles för dystra. Och när den försiktiga demokratiseringen inleddes för snart 15 år sedan tyckte jag att det var på väg åt rätt håll.
I dag ser vi alla att den där processen var ytterligt begränsad, och helt kontrollerad av militären.
Jag gissar att beskedet att Aung San Suu Kyi nu benådats från några av sina domar är ett försök från juntan att framstå i lite ljusare dager. Hon flyttades nyligen också från fängelset till en husarrest i en byggnad kontrollerad av regeringen.
Men de kommer inte släppa henne förrän de är helt säkra på att de har full kontroll och utvecklingen i sina egna händer.
Då kan hon tillåtas att verka politiskt igen. Inom de ramar militären slår fast.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
