Skolskjutningen i Florida för två veckor sedan blev inte som andra skolskjutningar. Protesterna mot vapenlagarna som följde har satt igång en rörelse som redan lett till märkbara framsteg.
För två veckor sedan ägde ännu en skolskjutning rum i USA. 17 personer dog när en förvirrad tidigare elev återvände beväpnad till sin skola i Parkland, Florida.
När sådant händer, och det händer ofta i Amerika, brukar media rapportera och sedan läggs med en suck ännu en skolskjutning till handlingarna. Men så inte den här gången.
Elever på skolan i Florida tog saken i egna händer. De demonstrerade mot de generösa amerikanska vapenlagarna, startade hashtaggen #neveragain, fick genast tusentals följare, åkte till Vita huset för att tala med presidenten, uppmanade företag att bryta samarbete med National Rifles Association (NRA), den mäktiga organisation som slåss för amerikaners rätt att bära vapen, annars skulle företagen bojkottas.
Det omedelbara utfallet blev oväntat stort. Delstatens guvernör som hittills stött vapenlagarna, kunde nu tänka sig att höja åldersgränsen för vapenköp från 18 till 21 år.
President Trump tog emot elever från Florida, och även han kunde tänka sig att höja åldersgränsen. Men han kom också med det horribla förslaget att lärare skulle kunna beväpna sig, vilket givetvis resulterade i en storm av protester.
Flygbolag och biluthyrningsfirmor som givit rabatter till NRA-medlemmar har sagt att de ska sluta med det.
I nästa fas ska kongressledamöter, som är köpta av stora kampanjbidrag från NRA för att inte rubba på vapenlagarna, sättas under press inför det kommande valet.
Historien visar att om bara hopplösheten som funnits i en fråga bryts, som nu om vapenlagarna, kan det betyda att många människor sätts i rörelse.
Upproret mot vapenlagarna från anhöriga och elever i Florida har givetvis en rejäl uppförsbacke.
Enligt det andra tillägget i den amerikanska konstitutionen har alla rätt att bära vapen. Alla som läst indianböcker vet att det är en tradition sedan Amerika erövrades av nybyggare.
NRA är med fem miljoner medlemmar inte heller att leka med. Och de mest tongivande av de unga rebellerna i Florida smutskastas nu systematiskt via sociala medier, en bild av det starkt polariserade USA.
Samtidigt är #neveragain-kampanjen, som Paul Krugman skrivit, en bild av att »anständighetens kraft har vaknat«. Den liknar på många sätt #MeToo.
Och historien visar att om bara hopplösheten som funnits i en fråga bryts, som nu om vapenlagarna, kan det betyda att många människor sätts i rörelse.
De amerikanska skolskjutningarna kommer dessvärre inte att upphöra. Men tänk om de kunde minska i antal genom riktiga, inte låtsade skärpningar av lagarna. Då skulle den negativa spiral som uppmuntrar till ytterligare beväpning, till exempel Trumps idé om beväpnade lärare, kunna hejdas.
Så tragedin i Florida har tänt ett ljus av hopp.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
