Gör vi egentligen några vägval i en globaliserad värld? Det undrar Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF, som i veckan lanserade rapporten ”Det löser sig säkert – civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen”.
I förra veckan konstaterade Försvarsberedningen i sin säkerhetspolitiska rapport att ett militärt angrepp mot Sverige är fortsatt osannolikt under överskådlig tid. Ändå har diskussionen som följt omvärldsanalysen nästan enbart kommit att röra Rysslands militärreform. Mer av detsamma lär följa. Nästa år ska beredningen beskriva vilka konsekvenser analysen får för försvarspolitiken.
IKFF lanserade i veckan en rapport: ”Det löser sig säkert – civila samhällets skuggberedning till försvarsberedningen”. I rapporten medverkar nio organisationer med analyser och rekommendationer kring frågor som rör människors och samhällens säkerhet och som kräver civila lösningar.
Frågor som hamnar i skuggan av den militära debatten är till exempel att svenskars krishanteringsförmåga tunnas ut, att två av tre svenska kärnkraftverk är satta under särskild tillsyn, och att det inte finns någon svensk krisberedskap för att hantera konsekvenserna av en kärnvapendetonation. Våld är en del av mångas vardag. Förra året hade kvinno-, tjej- och ungdomsjourerna tillsammans uppåt 65 000 samtal. På den globala arenan hotar klimatförändringen att trappa upp konflikter eller att förvärra instabiliteten i många länder. Och medan den politiska utvecklingen i Ryssland går i en auktoritär riktning har Sverige kraftigt minskat stödet till aktörer som verkar för en demokratisk utveckling i landet.
Försvarsberedningens omvärldsanalys utgår från ett breddat perspektiv på vad säkerhet är. Men oavsett om det gäller klimatförändringar, matsäkerhet eller andra icke-militära frågor uteblir konsekvensanalysen. Rapporten slår fast att vattenkonsumtionen kan öka med 85 procent till 2035, att jordbruksmarken fortsätter att minska, och att västvärlden blir alltmer beroende av import. Det här borde påverka svensk säkerhetspolitik men på vilket sätt lämnas obesvarat.
Försvarsberedningen borde också i sin omvärldsanalys visa förståelse för hur snabbt förändring kan ske och vad det kräver av Sveriges säkerhetspolitik – inte minst efter den arabiska våren. Beredningen har döpt sin rapport till ”Vägval i en globaliserad värld” och globalisering handlar om att länder och människor knyts samman.
Sverige både påverkas av och påverkar händelser långt bort. Ändå är Sveriges roll i den globala politiken märkligt frånvarande i exempelvis frågan om Mellanöstern och Nordafrika. Dit har Sverige exporterat vapen till makthavare som slagit ned demokratiaktivister med väpnat våld, samtidigt som biståndsmedel stödjer människorättsaktivister i samma region. Hur hänger det ihop? Finns det någon sammanhängande analys och vision bakom Sveriges globala politik – gör vi egentligen några vägval i en globaliserad värld?
Så länge samtalet om Sveriges säkerhetspolitik kokas ned till en debatt om Rysslands militärreform och huruvida Gotland ska militariseras får vi inga nya svar. Varför investerar Sverige 90 miljarder kronor i en ny JAS Gripen om det största hotet är klimatförändringen? Sverige behöver göra ett vägval för en breddad och proaktiv säkerhetspolitik, bortom retoriken.
Ett svenskt vägval som verkligen skulle skapa säkerhet skulle satsa på bland annat nedrustning, konfliktförebyggande, insatser för att motverka klimatförändringen, stöd till demokratiska krafter i Ryssland, våldsförebyggande insatser och en stärkt civil krishanteringsförmåga. Det skulle göras utifrån en insikt om att Sverige både påverkar och påverkas av vår globaliserade omvärld.
Josefine Karlsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
