Ledare Det räcker inte att behandla trakasserier och hot mot myndighetsanställda som en arbetsmiljöfråga. De är också ett angrepp på rikets inre säkerhet.
Att jobba som handläggare på en statlig myndighet är ett uppdrag, där trakasserier och hot blivit mycket vanligt.
Tre fjärdedelar av de 173 myndigheter som tillfrågats uppger att anställda har råkat ut för någon form av trakasserier 2019-2021, enligt en ny granskning från Riksrevisionen.
Mer än hälften uppger att anställda utsatts för trakasserier någon gång per år eller mer och mörkertalet anses vara stort.
I första hand berörs stora myndigheter som Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kronofogdemyndigheten, Polismyndigheten och Skatteverket, men också länsstyrelser, och domstolar. Även myndigheter eller verksamheter som hanterar laddade frågor som kostråd, invandring, klimat eller rovdjur drabbas.
Medarbetare vid Kronofogdemyndigheten skildrar en allt mer hotfull verklighet
De som hotar är oftast (68 procent) personer med »rättshaveristiskt beteende«, följt av personer med psykiska besvär (60 procent).
Därefter (55 procent) kommer personer »i desperat situation« på grund av exempelvis negativa beslut eller långa handläggningstider.
Personer med koppling till organiserad brottslighet eller med »uppenbart uppsåt att begå en kriminell handling« utgör 20 procent av gärningspersonerna, men »framför hot som är mer systematiska och beräknande till sin karaktär.«
Anställda kan bli förföljda både på jobbet och hemma, få sin familj kartlagd, uppgifter uthängda i sociala medier, få ogrundade anmälningar till polis och socialtjänst.
Medarbetare vid Kronofogdemyndigheten skildrar en allt mer hotfull verklighet där man aldrig vet om den som öppnar dörren är beväpnad.
Att exempelvis hantera beslut om vargjakt kan medföra dödshot, berättar Henrik Hansson, fälthandläggare på länsstyrelsen i Jämtland i Rapport (27 november).
En undersökning som fackförbundet ST har gjort visar att andelen som rapporterar att det förekommer hot och våld på arbetsplatsen (huvudsakligen från medborgare) har ökat från 28 till 34 procent sedan 2018.
»Det bara blir värre och värre,« säger fackombudet Jasminka Badurina med 20 års yrkeserfarenhet från häktet i Helsingborg i I ST-podden Rädd på jobbet.
Och även om statsanställda sätter ett korrekt och objektivt beslutsfattande framför sin egen arbetsmiljö går det inte att bortse från vad hoten gör med en människa, säger Tomas Fröstberg, ombudsman på fackförbundet ST. »Människan därbakom måste brytas ner. Risken är att hen går under till sist. Och ingen kommer att vilja jobba där.«
Riksrevisor Helena Lindberg säger i en kommentar: Att motverka trakasserier, hot och våld är viktigt för att minska risken för att tjänsteutövningen påverkas och för att upprätthålla förtroendet för statlig verksamhet.
Trakasserier och hot mot statligt anställda tas på stort allvar och är redan föremål både för lagstiftning och utredningar.
Riksrevisionen tycker att regeringen dessutom bör »överväga ändringar i lagstiftningen som kan skydda utsatta anställdas personuppgifter bättre, »utan att medborgarnas grundläggande rätt att ta del av information äventyras.»
En balansgång som är svår men nödvändig i ett samhälle där personuppgifter blivit ett brottsverktyg.
För det räcker inte att se trakasserier och hot mot myndigheter som en arbetsmiljöfråga. De utgör även ett angrepp på rikets inre säkerhet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
