Utan schysta villkor kommer besöksnäringen aldrig att bli något annat än en stressig bransch som man bara orkar jobba i när man är ung, skriver företrädare för Hotell- och restaurangfacket som nu inleder sin kongress.
Idag börjar Hotell- och restaurangfackets, HRF, kongress i Visby. Kongressombud från hela Sverige samlas för att diskutera HRF:s framtid och för att sätta fokus på de utmaningar som vår bransch står inför. Vi tycker att det är dags att ta besöksnäringens stora utmaningar på allvar och vill se en samlad politik för denna framtidsbransch. Med en strategisk helhetspolitik för att locka turister och gäster till svenska destinationer kan besöksnäringen bli Sveriges nya basnäring.
Besöksnäringen har utvecklats positivt under lång tid, oavsett konjunkturer. Den viktigaste förutsättningen för att den ska fortsätta att utvecklas positivt är ju att branschen kan locka fler turister och gäster. Denna självklara omständighet har märkligt nog glömts bort i diskussionerna om sänkt restaurangmoms och halverade arbetsgivaravgifter. I hård internationell konkurrens om turisterna räcker det inte med snabba lösningar som ger mer pengar i företagarnas fickor. Det behövs en strategi för besöksnäringen som är långsiktig och heltäckande. Vi ser fyra viktiga ingredienser i en sådan.
För det första måste besöksnäringens status höjas. Jobben i vår fantastiska bransch kan inte bara avfärdas som något som bara unga eller outbildade kan ha som ett första jobb. Men med de låga löner och osäkra arbetsvillkor som har brett ut sig har vi blivit en näring som många bara jobbar i ett kort tag i livet. Trots att branschen skriker efter utbildade och erfarna yrkesproffs fortsätter villkoren för de anställda att vara otrygga och arbetsbelastningen är hög. Personalomsättningen är hög – omkring en fjärdedel av de anställda lämnar branschen årligen! Det är ett gigantiskt slöseri med mänskliga resurser och talanger. Statusen på branschen kan aldrig höjas om inte också synen på de som är branschen förändras i grunden.
För det andra är marknadsföring av Sverige som turistland är en förutsättning för att utländska gäster ska vilja resa till svenska destinationer. Här behöver vi följa upp det kommunikationsarbete som till exempel Visit Sweden gör. Sverige behöver också kunna locka hit stora internationella idrottsevenemang. Här måste staten stötta den strategi som Riksidrottsförbundet och besöksnäringen tagit fram.
För det tredje måste yrkesutbildningarna förbättras och göras mer attraktiva. Intresset för unga att söka sig till yrkesprogrammen i vår bransch har sjunkit i nästan tjugo år. Kopplingen mellan skola och yrkesliv är också för svag. En färsk rapport från LO visar att bara omkring var tredje elev som gått ut ett av gymnasiets hotell- och restaurangprogram har etablerat sig på arbetsmarknaden ett år efter examen. Detta trots att det råder akut brist bland annat på utbildade kockar och bagare. Dessutom visar siffror som vi har tagit fram tillsammans med Visita att branschen kommer att behöva rekrytera mellan 40 000 och 50 000 personer årligen fram till 2023. Om besöksnäringen ska klara av sitt stora rekryteringsbehov måste denna utveckling vändas. Vi vill att gymnasieprogrammen ska vara högskoleförberedande och se fler yrkeshögskoleplatser.
För det fjärde måste vi ha större satsningar på forskning och kompetensutveckling i besöksnäringen. En kartläggning som det partsgemensamma Besöksnäringens forskningsfond, BFUF, har gjort pekar på att nationella forskningsfinansiärer endast lägger omkring 30-35 miljoner kronor per år på forskningsprojekt inom besöksnäringen. Det är en mycket modest summa i en näring som har ett exportvärde på cirka sex procent av svensk export. Vi måste bredda möjligheten att få forskningsmedel till projekt som kan gagna en växande, innovativ framtidsbransch.
Vi tror på en strategi för besöksnäringen som sätter branschens största resurs främst. Utan schysta villkor för de anställda kommer näringen aldrig att ses som något annat än en stressig bransch som man bara orkar jobba i när man är ung. Till det vill vi se en nationell, sammanhållen politik för besöksnäringen. Företagen i branschen behöver en infrastruktur som gör det möjligt för världens turister att ta sig till Sverige. Vi vill se en förbättrad yrkesutbildning där arbetsmarknadens parter tar ett större ansvar än idag för innehåll och kvalitetssäkring. Forskning och innovationsförmågan i besöksnäringen behöver ett nationellt lyft. Allt det här är möjligt att åstadkomma – för det finns en enorm kraft i besöksnäringen. Hotell- och restaurangbranschen är Sveriges nästa basnäring.
Jennie Nilsson, (S) ordförande i Riksdagens Näringsutskott
Ella Niia, förbundsordförande, Hotell- och restaurangfacket
Therese Guovelin, vice ordförande, Hotell- och restaurangfacket
Malin Ackholt, avtalssekreterare, Hotell- och restaurangfacket
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
