ledare I Australien brinner skogarna, och Venedig översvämmas. Mönstret går inte att förneka. Men vad krävs för att klimatfrågan ska överordnas kortsiktiga vinstkrav eller nationella särintressen?
En global temperaturhöjning på fyra grader utlöser massiva flyktingströmmar, från södra USA till Kanada. Stora delar av världen är helt obeboelig. Datorspelet ”The Climate Trail” vecklar ut klimatkatastrofen som en tecknad serie – ruta för ruta ställs spelaren inför uttorkade landskap och raserade städer. Din uppgift är att konfrontera katastrofen och överleva, om möjligt, så länge som möjligt.
Utvecklaren bakom spelet, som erbjuds gratis för att väcka reaktioner om klimathotet, kunde knappast prickat in scenariot bättre. Den senaste veckan har apokalyptiska eldstormar svept över regionerna Queensland och New South Wales i Australien. Nu varnar myndigheter dessutom för pyrocumulonimbus, ett slags superstormar som bildas av skogsbränder med stora mängder energi. Uppnår pyrocumulonimbus-stormar tillräcklig styrka är de dessutom mer eller mindre omöjliga att släcka.
Vad vi upplever just nu är med största sannolikhet en föraning om allt större, allt tätare naturkatastrofer.
Utöver det elddrabbade Australien har översvämningar i Venedig, de största på femtio år, krävt två dödsoffer. Stadens borgmästare, Luigi Brugnaro, twittrade förtvivlat: ”Venedig är på knäna. Markuskyrkan i Venedig har drabbats av allvarliga skador, liksom hela staden och dess omgivande öar.” I Storbritannien har regeringen kallat in militär för att hantera floddrabbade områden i kristillstånd. Och i den amerikanska delstaten Kalifornien rasar flera intensiva skogsbränder.
Mönstret går inte att förneka. Alltmer omväxlande väder, ofta med ursinnig intensitet, är det mest konkreta resultatet av klimatförändringarna. Vad vi upplever just nu är med största sannolikhet en föraning om allt större, allt tätare naturkatastrofer.
Den stora frågan är om samhällen, inte minst i kritiska regioner, är förberedda?
Upptrappningen av klimathotets effekter ställer samtiden inför parallella kriser. Å ena sidan hur mänskligheten ska lyckas trycka tillbaka utsläppen av växthusgaser så snabbt som möjligt. Å andra sidan hur de ofrånkomliga konsekvenserna av klimatförändringar – turbulent väder, klimatflyktingar och störningar i infrastruktur – ska hanteras här och nu.
Det stora problemet är att de investeringar och åtgärder som krävs både är kostsamma och kräver kollektiv handling. Klimatkrisen kan liksom inte begränsas till enskilda länder. Men det rådande politiska klimatet i Europa och västvärlden bjuder knappast in till gränsöverskridande samarbeten. Tvärtom sluter sig land efter land, gränserna skärps. Fastän motsatsen behövs.
Vad krävs för att den politiska och ekonomiska makten ska inse allvaret? Hur mycket ska världen, bokstavligen, behöva brinna innan klimatfrågan överordnas kortsiktiga vinstkrav eller nationella särintressen?
Vi har inte råd att ignorera scenerna som utspelas. Klimatförändringens tilltagande frenesi måste mötas med vår fulla uppmärksamhet. Nu eller aldrig.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
