Arbetsgivare kan inte förväntas lösa tillgången på bostäder till sina anställda eller betala högre löner för att matcha prisstegringen på bostadsmarknaden, skriver chefsekonom Mariell Juhlin.
För att kunna attrahera utländska investerare, studenter och forskare, men också underlätta matchningen på den inhemska arbetsmarknaden, krävs att Sverige kan erbjuda rimligt prissatta bostäder i landets tillväxtområden.
En väl fungerande bostadsmarknad är en förutsättning för tillväxten. Men hur skapar vi denna bostadsmarknad? Vad är samhällets respektive företagens ansvar?*
Bostadsbristen är ett problem för matchningen på arbetsmarknaden. Fri hyressättning är dock inte någon universallösning. Speciellt småföretag skulle påverkas negativt av en utveckling där få anställda har råd att bo i närområdet på grund av för höga hyror. Den uteblivna konsumtion som det innebär att konsumenter behöver lägga en större andel av sin disponibla inkomst på hyra har även potential att slå undan efterfrågan på småföretagens varor och tjänster i andra sektorer.
En ökad tillgång på rimligt prissatta bostäder nära arbetsmarknaden skulle öka människors möjligheter att välja boende efter behov och inte enbart ekonomi. Det skulle också minska risken för trångboddhet och otrygga boendeförhållanden.
Eftersom bostäder, precis som sjukvård, utbildning och infrastruktur, ger positiva effekter för samhället i form av högre tillväxt är det rimligt att de åtminstone delvis finansieras via skattemedel. Långsiktigt samhällsnyttiga investeringar genererar även statsfinansiella fördelar över tid. I dag missgynnas hyresrätten skattemässigt vilket behöver förändras.
Arbetsgivare kan inte förväntas lösa tillgången på bostäder till sina anställda eller betala högre löner för att matcha prisstegringen på bostadsmarknaden. Svenska hushåll bär i dag en orimligt hög risk i ett scenario där bostadspriserna sjunker eller räntorna går upp. Fler hyresrätter till rimliga hyror utgör en framtida försäkring mot makroekonomisk turbulens. Det är därför rimligt att staten aktivt bidrar till bostadsbyggandet för att få fram fler hyresrätter med rimliga hyror.
Detta förutsätter att stat och kommun tar ett mer aktivt ansvar för bostadsförsörjningen. Det finns många goda exempel på kommuner som har tagit sitt samhällsansvar. Men det behövs många fler som vågar bedriva en aktiv bostadspolitik och använda planprocesser, markförsäljningar, upphandlingar och allmännyttiga bolag som verktyg för att öka konkurrensen på byggsidan och bygga fler och billigare hyresrätter i goda lägen nära service, kommunikationer och arbetsplatser.
Det är direkt avgörande för arbetsmarknaden att ny bebyggelse har goda kommunikationer. I skapandet av nya boendemiljöer bör bostads- och infrastruktursatsningar därför mycket tydligare kopplas samman.
Den svenska modellen på bostadsmarknaden syftar till att ge människor konsumentskydd och valfrihet att välja mellan olika boendeformer. Ska den valfriheten vara reell måste det råda likvärdiga ekonomiska förutsättningar mellan det ägda och det hyrda. Dagens situation är skapad av politiken och måste också lösas av politiken.
Mariell Juhlin, chefsekonom Hyresgästföreningen
*Detta är några av de frågor Hyresgästföreningen berör under onsdagens seminarium i Almedalen om bostadsbristens konsekvenser för arbetsmarknaden och tillväxten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
