Hyvlandet måste upphöra

AD-domen som ger rätt att skära i arbetstid måste tas på stort allvar. Det gäller att facken står beredda inför hyvlings-hotet. 

För drygt ett år sedan fick de anställda på Coop i Örebro ett chockbesked. Stormarknaden behövde spara. Men i stället för att säga upp personal valde Coop att sänka personalens arbetstid. En heltid förvandlades till 30 timmar i veckan, många fick sin tjänst nedskuren till bara 25 timmar.

När arbetsgivaren hyvlar tjänster i stället för att såga sätts en del av arbetstagarnas skydd ut spel. Tidningen Arbetet har gjort en pedagogisk film om fenomenet. Vid uppsägning gäller turordningsregler. Sist in, först ut. Dessutom har den som sägs upp både rätt till lön under uppsägningstiden och till omställningsstöd.

Men vid hyvling gör arbetsgivaren på ett annat sätt. I stället för att stryka några tjänster, hyvlas tjänsterna av. De berörda får sänkt arbetstid, och därmed sänkt lön. Ibland blir lönen så låg att den inte går att leva på. När personalen på Coop fick sin arbetstid och därmed sin lön sänkt togs ingen hänsyn till vem som arbetat längst. Vid uppsägning har du rätt till lön under uppsägningstiden, och sedan a-kassa. Vid hyvling ser det annorlunda ut. Eftersom det inte handlar om uppsägning utan »omplacering« måste den anställde acceptera förändringen. Att vägra kan vara liktydigt med arbetsvägran, vilket är en grund för uppsägning.

Så de anställda på Coop skrev under. Under protest, men de skrev under. Eftersom de har accepterat neddragningen av arbetstid är det osäkert om de kan få a-kassa för sin de-facto deltidsarbetslöshet.

Handels stämde i Arbetsdomstolen hösten 2015. I november 2016 gav Arbetsdomstolen Coop rätt. Det som Coop gjort var att betrakta som »omplaceringar« och inte uppsägning.

Handels, med ordförande Susanna Gideonsson i spetsen, har utlovat »en sjuhelvetes strid« om hyvling.

Men fler än Handels borde vara bekymrade. Hyvling förekommer sedan länge också inom transportsektorn, och den äter sig in i Kommunals och Visions områden. Där kan det till exempel kallas »kundorienterad bemanning« och innebära att personal inom hemtjänsten eller på äldreboenden har anställningar som yttrycks med två decimaler, där arbetstiden kan vara exempelvis 25,78 timmar i veckan.

»LAS är som en schweizerost, med stora hål och lätt att hyvla«, säger Handels ordförande, och öppnar för att de avtal som visar sig ge otillräckligt skydd måste kompletteras med skarpare lagstiftning.

Ett hånfullt skal runt arbetsförhållanden som inte är mycket bättre än daglönares.

Det är ingen enkel balansgång. Avtalen är parternas, medan lagstiftningen ligger i politikernas händer. Avtalen är den svenska modellens ryggrad, och det fackliga medlemskapet skulle vara mycket mindre värt om löner och arbetsvillkor reglerades i lagar av politikerna, istället för i förhandlingar mellan parterna.

Men domen i AD gör att alla förbund måste lusläsa sina avtal. Och alla har ett ansvar för att politikerna i arbetsmarknadsutskottet är medvetna om hyvlings-hotet. Och handlingsberedda.

I Storbritannien, där ekonomen Guy Standing myntade begreppet »prekariatet«, breder användningen av zero hour-contracts ut sig som ett gift. Maximal flexibilitet för arbetsgivaren, maximal otrygghet för oss som jobbar.

En anställning utan timmar, och utan lön. Ett hånfullt skal runt arbetsförhållanden som inte är mycket bättre än daglönares.

Det är bra att arbetsmarknadsministern är bekymrad. Hennes oro borde delas av fler. Ingen del av fackföreningsrörelsen kan vara likgiltig inför en sådan här utveckling.