Trumps anställda i Las Vegas fick rätt i domstol att organisera sig. Men som president kommer Trump att kunna skada facket, skriver Tommy Svensson.
Äntligen kan hotellstäderskan Celia Vargas, 57 år, gå med i facket.
Ni kanske minns bilderna av demonstrerande arbetare utanför Donald Trumps hotell i Las Vegas som flimrade förbi i rapporteringen om det amerikanska valet.
Det var ett pikant inslag och en aning pinsamt för den republikanske kandidaten som framställde sig som arbetarnas bäste vän. Kepsen hamnade på sned.
Celia Vargas och hennes arbetskamrater ville tillhöra en fackförening. De ville få rätt att förhandla om sina löner och arbetsvillkor. Kollegor på andra hotellen i stan som hade kollektivavtal tjänade tre dollar mer i timmen och hade bättre arbetsvillkor.
De hade gjort allt rätt enligt lagen. De lämnade in en ansökan. De ordnade en omröstning. I december förra året sade en majoritet ja till att gå med i det lokala hotellarbetarfacket, Culinary Workers Union Local 226.
Men Trump sade nej och gjorde som så många amerikanska företag gör när de vill hindra sina anställda att organisera sig. De vägrar ha med facket att göra. De förhalar processen. De trakasserar fackliga aktivister. När Celia Vargas och hennes kollegor satte på sig fackföreningsknappar blev de avstängda från jobbet.
Ärendet hamnade hos arbetsdomstolen NLRB, National Labor Relations Board, som ska skydda anställdas rätt att organisera sig fackligt.
Den 3 november – mitt i presidentvalets intensiva slutspurt – gav domstolen de anställda rätt. Trumps företag bröt mot lagen när det vägrade de anställda att vara med i facket. Det var en stor – och politiskt symbolisk – seger för Celia Vargas och för hela den amerikanska fackföreningsrörelsen.
Fem dagar senare vann Donald Trump presidentvalet. Så nu kan han ta revansch. Kanske inte direkt mot sina anställda i Las Vegas, men han kan se till att domstolar inte längre röstar i fackets favör.
Mest uppmärksammat är Högsta domstolen. Genom att utse nya konservativa domare där kan Trump och republikanerna påverka politiken för decennier framåt. Det har talats mest om frågor som abort, vapenlagstiftning och homosexuellas rättigheter. Men det gäller även arbetsmarknadsfrågor och fackliga rättigheter.
När jag träffade en fackföreningsledare i Florida före valet om den viktigaste valfrågan för facket, svarade han snabbt: Högsta domstolen.
Samma sak kan hända med arbetsdomstolen. NLRB har länge varit en nagel i ögat på republikanerna. Inte blir det bättre av att den vågat ge sig på den nya presidenten.
Nu är det Trump som med stöd av senaten utser dess ledamöter enligt ett rullande schema.
Räkna med att han kommer att se till att facket trängs tillbaka.
I republikanernas valprogram beskrivs domstolen som »agenter« åt Obamaadministrationen. Bland annat kritiseras den för att inte godkänna gula fackföreningar, inte anpassa sig till den »moderna ekonomin«, utan åberopar fackliga rättighetslagar från en svunnen tid.
Det sista är sant. Det finns helt enkelt inga »moderna« lagar om fackliga rättigheter, vilket säger en hel del om det fackets villkor i USA. Den senaste lagen som stärkte arbetstagarnas fackliga rättigheter är från 1935, under New Deal-epoken, och innebar bland annat att NLRB inrättades.
President Barack Obama gjorde ett försök. I början av sin presidenttid lanserade han »Employees Free Chocie Act« som skulle underlätta facklig organisering. Den stoppades av republikanerna i kongressen och nu kan de definitivt slänga den i papperskorgen.
Artikeln i The New York Times som berättar Celia Vargas historia slutar med orden: Trump får hennes arbetskraft, men inte hennes röst. Men ironiskt nog var det just många röster från arbetare som banade väg för den kanske mest fackföreningsfientliga presidenten någonsin.
Tommy Svensson, frilansskribent
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
