Elever med behov av stöd får hjälp alldeles för sent. Tonvikten måste flyttas till insatser de första åren i grundskolan – inte de sista, skriver Ibrahim Baylan (S).
I dag arrangerar Socialdemokraterna ett rundabordssamtal i riksdagen om hur vi kan förbättra stödet för elever med särskilda behov. Flera organisationer är inbjudna för att tillsammans med oss diskutera vad som krävs för skapa en bra skola där alla elever kan lyckas.
Vår utgångspunkt är att varje barn ska få det tidiga stöd det behöver och har rätt till. Så är det inte i dag. I Sverige är andelen elever med åtgärdsprogram som högst i årskurs 9, där mer än var femte pojke och var sjätte flicka har ett åtgärdsprogram. I årskurs 1 får däremot bara var sjuttonde elev stöd.
Detta är ett misslyckande för den svenska skolan. I stället för att andelen elever med extra stöd ska vara som högst bland de äldsta eleverna i grundskolan vill vi vända på kurvan. Stödet ska sättas in i ett tidigt skede – inte tillåtas växa för att kulminera under grundskolans sista år.
I dag kommer insatserna ofta för sent och beror för mycket på vilka föräldrar som trycker på mest. Det är ett svek mot eleverna med tuffast förutsättningar. I Utbildningsradions serie ”Sverige sviker” har vi mött flera av dessa ungdomar, de som inte klarat skolan och känner sig svikna av samhället. Vem vinner på att låta en ung elev ständigt misslyckas, med sämre livschanser och förminskad självkänsla som följd?
Internationella erfarenheter visar att det går att göra annorlunda. Ett tydligt exempel är vårt grannland Finland som länge presterat toppresultat i internationella kunskapsmätningar. Framför allt är det två saker som skiljer den finska skolan från den svenska: läraryrkets attraktivitet och tidiga insatser.
I Finland får drygt var tredje elev i årskurs 1 specialundervisning. Särskilt fokus läggs på läs- och skrivinlärning, men också matematik. Två grundläggande tankar är att elever tidigt skall få goda baskunskaper och problem lösas innan de hinner växa sig alltför stora. Förebyggande insatser är också viktigt för en inkluderande skola. Genom tidigt stöd blir specialpedagogiken ett naturligt inslag i skolan och färre elever behöver känna sig utpekade.
Den finländska modellen har starkt stöd i forskningen där vikten av tidiga insatser ofta lyfts fram. Sverige måste nu ta lärdom. För att vända skolans negativa utveckling måste resurserna fokuseras mot de yngsta eleverna.
Tyvärr har den moderatledda regeringen prioriterat skattesänkningar framför viktiga satsningar för elevernas bästa. I en undersökning av Lärarförbundet uppger hälften av lärarna att eleverna sällan eller aldrig får stöd av speciallärare eller specialpedagog, trots uppenbara behov.
En oroande omständighet är bristen på speciallärare och specialpedagoger. Enligt en rapport från riksdagens utredningstjänst försvann det mellan 2007 och 2013 nära 1000 speciallärare och specialpedagoger från den svenska skolan.
Socialdemokraterna prioriterar tidiga insatser i skolan. I stället för att andelen elever med extra stöd är som högst i årskurs 9 vill vi vända på kurvan. För att lyckas med det vill vi investera i mindre klasser de första åren i skolan. Det ger lärarna mer tid för varje elev.
Vi vill också utbilda och anställa 1000 nya specialpedagoger och speciallärare för att säkerställa att alla elever får en bra start på sin skolgång. Det specialpedagogiska stödet ska framför allt riktas mot de allra yngsta – i förskoleklass, årskurs 1, 2 och 3. Det måste bli ett slut på ”vänta och se”-attityden när det handlar om elevers stödbehov.
Utifrån dagens rundabordssamtal kommer vi ta med oss de erfarenheter och förslag som förs fram för att forma en politik som skapar en skola där alla elever, med varierande förutsättningar och behov, kan lyckas.
Den svenska skolan tål inte fler skattesänkningar, det är tydligt. Nu måste skolan få de resurser som krävs för garantera alla barns rätt till stöd. Tonvikten ska ligga på insatser de första åren i grundskolan – inte de sista.
Ibrahim Baylan, utbildningspolitisk talesperson Socialdemokraterna
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
