Arbetsmiljöarbetet är en av våra viktigaste frågor, men när regeringen presenterade budgeten fick varken Arbetsmiljöverket eller de regionala skyddsombuden mer resurser – trots att antalet dödsolyckor på arbetsplatserna ökar.
Att människor förolyckas vid arbetsplatsolyckor är alltför vanligt. Vi möter dagligen medlemmar som vittnar om brister som leder till skador i arbetet. Därför är det viktigt att det finns resurser och ambitioner för ett offensivt och förebyggande arbetsmiljöarbete. Effekten för både företag och individ är förödande när olyckan väl är framme. Ambitionerna måste följas upp av satsningar och attitydförändringar hos sittande regering.
Under alliansregeringens tid vid makten har stora nedskärningar gjorts på arbetsmiljöområdet. Efter att ha vunnit valet 2006 dröjde det inte länge innan de lade ned Arbetsmiljöinstitutet som hade en sammanhållen arbetslivsforskning av mycket hög klass. Antalet arbetsmiljöinspektörer har också minskat. I dag har Sverige färre inspektörer än både Danmark och Norge och färre än vad FN-organet ILO rekommenderar. Dessutom har Arbetsmiljöverket fått känna av kraftiga nedskärningar. Sammantaget innebär detta att arbetsmiljöarbetet har tappat mark.
Utvecklingen är oroande. Exempelvis har antalet dödsolyckor ökat på arbetsplatserna varje år sedan alliansregeringen tillträdde, med undantag av krisåren 2008–2009. Antalet besök av arbetsmiljöinspektörer på företagen var fem tusen färre 2011 än 2006, när den borgerliga regeringen tillträdde. Arbetsmarknadsminister Hillevi Engström hävdar att regeringen har stärkt arbetsmiljöarbetet genom att öka anslaget till Arbetsmiljöverket med 57 miljoner kronor mellan 2009 och 2010. Men då talar hon inte om att regeringen sedan 2006 har minskat anslaget till Arbetsmiljöverket med 160 miljoner kronor.
Vår framtida välfärdsfinansiering kräver att fler genom ett proaktivt arbetsmiljöarbete orkar arbeta ett helt arbetsliv. Det är därför direkt oekonomiskt att skära ned på resurser till arbetsmiljöarbetet. Det behövs mer resurser för att främja förebyggande och systematiska arbetsmiljöinsatser, stärka kunskaperna kring arbetsmiljöarbetet, bland annat genom utbildningar för skyddsombud och personer i ledande ställning, och för att öka antalet inspektioner. Satsningar behöver också göras på forskning och utveckling kring arbetsmiljön.
Ingen ska riskera att dö på sitt jobb. Förra året dog 61 personer i arbetsolyckor i Sverige. Hur många som dessutom avlidit i arbetsrelaterade sjukdomar finns det ingen säker statistik på, men enligt Arbetsmiljöverkets och SCB:s uppskattningar rör det sig om cirka 1 300 personer varje år. Hittills i år är det 36 personer som har mist sina liv i arbetsplatsolyckor. IF Metall vägrar att acceptera detta och kräver nolltolerans mot dödsolyckor i arbetet. Att regeringen inte tar sitt fulla ansvar och ser till att öka resurserna för det förebyggande arbetsmiljöarbetet ser IF Metall mycket allvarligt på. Sverige måste återigen ta på sig ledartröjan i frågor om det hållbara arbetslivet. Arbetsmiljöarbetet måste prioriteras och finansieras. Detta tjänar både företag, samhälle och individ på.
IF Metall vill att regeringen inte bara pratar om vikten av arbetsmiljöarbete utan tar sitt ansvar och tillför mer resurser.
Industrifacket Metall, arbetsmiljö- och försäkringsenheten
Lea Skånberg, enhetschef
Angelika Lang, ombudsman
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
