Det finns ett akut behov av en etisk diskussion om svenska beväpnade drönare, skriver Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihets generalsekreterare.
Drönare skapar alltmer uppmärksamhet i media då tusentals människor dött i USA:s attacker. USA motiverar de utomrättsliga avrättningarna i gränslandet mellan krigets lagar och mänskliga rättigheter under förevändningen ”krig mot terrorismen”. Samtidigt ändrar våldet karaktär när utövaren kan befinna sig hundratals mil bort.
Sverige har sedan år 2005 satsat hundratals miljoner på att utveckla en europeisk drönare. Kombinationen av teknikens utveckling och de sätt som drönare används leder till ett akut behov av en etisk diskussion om svenska beväpnade drönare.
FN tillsatte nyligen en särskild rapportör som ska analysera attacker med förarlösa flygplan, så kallade drönare. Det handlar framförallt om USA:s våldsutövning i bland annat Afghanistan, Pakistan, Yemen och Somalia. Attackerna har dödat tusentals människor och sker utan uppenbar risk för de soldater som fjärrstyr drönarna. Den brittiska organisationen The Bureau of Investigative Journalism menar att mellan 2640 och 3474 människor har dödats av amerikanska drönarattacker i Pakistan sedan 2004. Mellan 473 och 893 var civila, flera av dem var barn.
Samtidigt pågår teknikutvecklingen för fullt och drönartekniken sprids till nya länder. Svenska krigsmaterielföretaget Saab har i flera år deltagit i testprojektet Neuron i syfte att utveckla ett obemannat stridsflygplan, ett samarbete mellan Sverige, Frankrike, Spanien, Italien, Grekland och Schweiz. Regeringen fattade 2005 beslut om att Sverige genom Saab skulle investera 750 miljoner kronor i projektet. Neuron betraktades som teknikutveckling och deltagandet motiverades med att projektet skulle främja utvecklingen av JAS Gripen.
Fyra år efter regeringens beslut ställde Allan Widman, försvarspolitisk talesperson för Folkpartiet, en fråga till dåvarande försvarsminister Sten Tolgfors (M) om de svenska skattemedel som investerats i Neuron. Enligt Widman hade Sverige år 2009 investerat ungefär 1 miljard kronor i Neuron. Tolgfors gav inget tydligt svar. Nästa år ska den europeiska drönaren provflygas i norrländska Vidsel. När Neuron nu står klar är Saab tydliga med att projektet handlar om att bygga en kunskapsbas för obemannade flyg. Drönare ses som en stor framtidsmarknad och Försvarsmakten studerar möjligheten att utveckla en egen drönarvariant av JAS Gripen.
Carl Bildt har sagt till Dagens Nyheter att USA:s drönarattacker är ”på folkrättsligt godkänd mark” eftersom de riktats mot terrorister som varit inblandade i våldshandlingar mot USA. Men FN analyserar nu om drönarattacker bör utredas som krigsbrott. Huruvida krigets lagar kan sägas gälla för USA:s ”krig mot terrorismen” är minst sagt omdiskuterat. Den hårda kritiken mot de utomrättsliga avrättningarna utförda med drönare gäller främst kränkningar av mänskliga rättigheter. Vad följderna blir om fler stater börjar använda samma juridiska motivering för att döda människor i andra stater kan vi än så länge bara ana.
Dessa frågor har hittills inte ställts utifrån ett svenskt perspektiv. Ändå driver svensk regering och industri på teknikutvecklingen. Den nuvarande försvarsberedningen samt utredningen om det svenska luftförsvaret efter år 2040 skulle kunna bidra till att drönarfrågan sätts på agendan. Men då måste regeringen öppet redogöra för syftet med utvecklingen av Neuron, hur mycket Sverige har investerat i projektet och om det finns politisk förankring för eller emot planerna på beväpnade svenska drönare. Tills dess pågår utvecklingen i snabb takt, utan demokratisk insyn eller etisk diskussion om Sveriges roll i en negativ, global förändring av våldsutövande.
Josefine Karlsson är generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
