USA Donald Trump lovade i valrörelsen att rädda USA:s ekonomi och stärka amerikanernas köpkraft. I själva verket kan det bli precis tvärtom. Det menade German Bender redan i juni, i en analys som vi återpublicerar i förkortad form.
I grova drag handlar frågan om ekonomin och köpkraften om fyra delar av Trumps valplattform: skattesänkningar, restriktiv migration, importtullar och en försvagad dollar. Det råder bred samsyn bland amerikanska tankesmedjor och ledande ekonomer om att dessa reformer skulle vara starkt inflationsdrivande,
Trump vill kraftigt reducera både den lagliga och den olagliga invandringen. De flesta bedömare, exempelvis högerlutande American Enterprise Institute och oberoende Moody’s, konstaterar att detta skulle minska den amerikanska arbetskraften i en lång rad branscher där andelen utrikes födda är betydande.
Det rör sig om stora delar av arbetsmarknaden, inte ett fåtal branscher. Givet den låga arbetslösheten och det höga arbetskraftsdeltagandet i USA finns det ingen inhemsk arbetskraftsreserv som kan ersätta de migranter Trump vill sparka ut.
Resultatet blir en påtaglig arbetskraftsbrist och troligen därpå följande minskande utbud och/eller löneökningar. Det minskande utbudet leder till ökade priser och sannolikt kompenserar sig företagen för ökade lönekostnader genom prisökningar. Om Trumps migrationsreformer genomförs i full skala är risken betydande att inflationen tar fart igen.
Breda och höga importtullar
Trump har utlovat en generell importtull på tio procent för all import till USA. Utöver den grundnivån kommer vissa typer av import (exempelvis elbilar) från vissa länder (exempelvis Kina) att beslås med ännu högre tullar.
En mängd ekonomer till både höger och vänster varnar för att detta skulle få betydande effekter inte bara på priserna utan även på jobben. Visserligen anses importtullar ofta skydda jobb i de branscher där de tillämpas, men i internationellt sammanvävda moderna ekonomier är detta långt ifrån självklart. Vidare är risken påtaglig att importtullar mot andra länder kommer att bemötas av dessa länder med motåtgärder, exempelvis importtullar för amerikanska varor, som i sin tur hotar amerikanska jobb.
Dessutom skulle Trumps importtullar drabba amerikanska företag som använder sig av importerade komponenter, vars produkter därmed blir dyrare. Det är en risk för jobben i många företag, men kanske främst i exportföretag som konkurrerar på en global marknad.
Som vi sett på senare år innebär också företagens prissättningsbeteende att ökade kostnader lämpas över på kunder i form av prisökningar. När det handlar om generella importtullar som de Trump vill införa är risken uppenbar att prisökningarna skulle gälla en bred uppsättning av varor, vilket kan spä på inflationen.
Kraftiga skattesänkningar
Trump vill förlänga de kraftiga skattesänkningar som han genomförde under sin första mandatperiod. Huvuddelen av dessa gynnar välbärgade amerikaner, som därmed kan driva på prisökningarna (alltså inflationen) genom att hålla uppe sin konsumtion.
Amerikanerna med lägst inkomster skulle däremot få en mycket liten andel av skattesänkningarna och alltså ha betydligt sämre förutsättningar att hantera inflationen.
Ovanpå detta kommer det faktum att Trump troligtvis avser att finansiera skattesänkningarna med massiva budgetunderskott, som han gjorde under sin förra mandatperiod. Underskotten gröper ur det ekonomiska utrymmet att genomföra reformer som gynnar låg- och medelklassen.
Svagare dollar
Den amerikanska valutan är starkare än på mycket länge, vilket gynnat hushållens köpkraft genom lägre priser på importerade varor. Eftersom USA:s ekonomi är betydligt mindre exportberoende än exempelvis Sveriges, drabbas den inte lika hårt av de högre exportpriser som en stark valuta bidrar till.
Men Trump ogillar att amerikanska företag förfördelas av valutaeffekten och har sedan 1990-talet, långt innan han blev politiskt engagerad, betraktat USA:s handelsunderskott som ett svaghetstecken – inte minst i förhållande till Kina. Trumps rådgivare funderar nu på en rad sätt att försvaga dollarn.
En svagare dollar skulle förstås innebära ökade importpriser och därmed ytterligare öka inflationsrisken för amerikanska hushåll och företag.
Inflationsförväntningar och svagare centralbank
Som om allt detta inte vore nog, kan Trumps agerande leda till att inflationsförväntningarna höjs, vilket i sig kan spä på inflationen eftersom människor och företag förväntar sig att priserna kommer att öka påtagligt och agerar därefter.
En av centralbankernas viktigaste uppgifter är att upprätthålla inflationsmålets trovärdighet, man brukar säga att inflationsförväntningarna ska vara väl förankrade vid inflationsmålet. Konkret innebär detta att olika grupper (exempelvis allmänheten, företag och penningmarknadsaktörer) ska lita på att centralbanken kan hålla inflationen kring målet (exempelvis två procent) på kort och medellång sikt.
Men Trump gillar inte höga räntor. Tvärtom har han upprepade gånger sagt att han ogillar den nuvarande strama penningpolitiken, kritiserat den nuvarande hökaktige centralbankschefen Jerome Powell för att han inte sänker räntan snabbare och sagt att han inte avser att förlänga Powells mandat om han blir president.
Enligt ansedda medier vill Trump också minska centralbankens oberoende genom att ändra regelverket så att presidenten tillfrågas inför räntebeslut.
Inflationscocktail som kan drabba Sverige
Sammantaget ter sig Trumps ekonomiska politik som en veritabel inflationscocktail. Vissa ekonomer varnar till och med för stagflation, en svårhanterlig och mycket skadlig utveckling där arbetslösheten och inflationen ökar samtidigt.
Hur oroade ska vi vara över allt detta?
Vissa menar att man inte ska ta Trump på orden. Han har förvisso utlovat och hotat med mycket som han sedan inte infriat.
Men under hans första mandatperiod var Trump oerfaren, dåligt förberedd och många av hans rådgivare och topptjänstemän avgick eller motsatte sig hans värsta infall.
Nu är motståndet i partiet utrensat och såväl hans rådgivare som hans organisation bättre förberedda. Dessutom ökar stödet bland väljarna, vilket gör att både hans kampanjkassa och hans politiska självförtroende sväller.
Det är alltså osannolikt att han frivilligt skulle backa från sina planer på att kraftigt begränsa migrationen, sänka skatterna, införa importtullar, försvaga dollarn och styra centralbanken.
Vad innebär detta för Sverige?
Det är en komplex fråga som kanske blir ämne för en annan krönika. Men det är hög tid att vi börjar diskutera ett sådant scenario.
German Bender är utredningschef på Arena Idé
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
