Ukraina har signalerat att de vill bli fullvärdiga medlemmar och återuppbyggnaden efter kriget kan ge incitament att uppfylla EU:s krav. Förhandlingar bör inledas senast vid årsskiftet.
”Vi vill börja förhandla i år. I år, 2023, inget annat”. Så sade Ukrainas president Zelenskyj när han var i Bryssel förra veckan. Han talade i Europaparlamentets plenum och inför alla stats- och regeringscheferna på kvällens toppmöte.
Presidenten var mycket tydlig: Jag behöver omedelbart mer vapen och en snabb start på EU-medlemsförhandlingarna.
Ryssland invaderade Ukraina för nästan precis ett år sedan. Det är ett vedervärdigt, helt oprovocerat krig med fasansfulla konsekvenser för Ukraina. Målet är att utplåna Ukraina som land, folk, identitet och språk. Därför är invasionen större än ”bara” Ukraina. Det är en attack mot hela den europeiska säkerhetsordning som rått under lång tid.
Naturligtvis måste Ukraina fortsätta att visa att man uppfyller kraven
Europa och dess allierade, främst USA, har stöttat Ukraina militärt, ekonomiskt, humanitärt och politiskt. Det tionde europeiska sanktionspaketet mot Ryssland är på väg och det finns tydliga tecken på en kraftig försvagning av Rysslands ekonomi. Dock lär kriget fortsätta länge än.
För Ukraina är det av största vikt att landet får välja sin egen väg och står fritt att ansöka om medlemskap i Nato och EU. Bara fem dagar efter invasionen, den 28 februari 2022, lämnade Ukraina in sin medlemskapsansökan till EU. Den 23 juni enades Europeiska rådet om att Ukraina var att betrakta som ett kandidatland.
Det är dock bara första steget, och inte minst länderna på Balkan vet att det kan ta många år innan man får inleda förhandlingar. Dessutom fattas besluten med enighet så det finns alltid något enskilt land som kan sätta käppar i hjulet.
I början på februari publicerade kommissionen en utvärdering av hur Ukraina förhåller sig till medlemskapskraven. Ukraina har sedan 2016 ett ambitiöst frihandelsavtal med EU (DCFTA – Deep Comprehensive Free Trade Agreement) samt ett associationsavtal och visumfrihet med EU. Det innebär att Ukraina inte bara har tillgång till EU:s inre marknad utan också successivt har närmat sig EU:s krav och ”acquis” genom att anpassa regler, standarder och normer. Trots att landet är i krig har regeringen och tjänstemännen i Kyiv arbetat stenhårt med att försöka uppfylla kraven.
Och resultatet är gott. På många områden uppfyller Ukraina kriterierna men det återstår en hel del att göra vad avser alltifrån jordbruksfrågor, fytosanitära standarder och klimatlagstiftning, till ett oberoende rättsväsende, kamp mot korruptionen och en modern medielag. Även här sker dock framsteg.
Det tar vanligtvis flera år att förhandla om medlemskap och dilemmat är hur EU å ena sidan skall visa det ukrainska folket (och Ryssland!) att landet är välkommet i EU i närtid, men å andra sidan inte rucka på medlemskraven. EU är plågsamt medvetet om misslyckandena vad gäller det oberoende rättsväsendet i Polen och Ungern. Dessutom måste man hantera länderna på Balkan som väntat i många år utan att förhandlingarna har rört sig nämnvärt. Ett snabbspår för Ukraina skulle minska EU:s trovärdighet där.
Naturligtvis måste det först bli fred och Ukraina måste ha kontroll över sina gränser. Återuppbyggnadskostnaderna kommer att vara enorma, och det kommer sannolikt att inrättas en global fond och tryck på att den administreras effektivt och transparent. Det gynnar reformagendan inför EU-inträdet.
Röster hörs om att Ukraina under väntetiden kunde gå med i EFTA, som Norge och Lichtenstein. Det måste i så fall göras tydligt klart att detta bara är en mellanstation. Ukraina har varit tydligt med att landet vill bli en fullständig EU-medlem.
Geopolitiskt måste Ukraina få de rätta incitamenten och det svenska ordförandeskapet bör verka för att Ukraina får inleda förhandlingar senast vid årsskiftet. Exakt hur lång tid förhandlingarna skulle pågå går inte att säga i dag. Gradvis kan landet integreras sektoriellt i olika samarbeten.
Naturligtvis måste Ukraina fortsätta att visa att man uppfyller kraven. Men de europeiska ledarna bör ge dem ett snabbspår att börja förhandla.
Cecilia Malmström är bland annat tidigare EU-kommissionär
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
