När det gäller den globala ekonomiska krisen ska man inte ropa hej förrän man är över bäcken. Och vi är inte där än. Och innan dess måste vi göra något åt arbetslösheten. Så kan ett antal ekonomiska seminarier i Almedalen i Visby sammanfattas.
Svenskt Näringsliv hade i år Harvardekonomen Kenneth Rogoff som gäst, samme man som i Almedalen förra sommaren slog larm om det svarta hålet. Nu fanns han på plats igen i Visby och hans uppfattning var att tillväxten är på väg, men återhämtningen sker långsamt, långsamt.
Av tidigare kriser vet vi att först ut kan det komma ökad tillväxt och det kan ske sent nästa år. Aktiekurserna piggar också på sig, men på allvar först 2011. Huspriserna återhämtar sig betydligt långsammare. Segast blir arbetslösheten. Den riskerar att ligga mycket högt i kanske fem år till.
Men det är om allt går som det brukar göra i tidigare kriser. För det kan komma bakslag – i Baltikum och i form av pandemier eller inflation. Så det relativa lugnet som har inträtt efter vinterns panik betyder alltså inte att allt är över, menade Rogoff.
Den tidigare finansministern Allan Larsson, som nu är tänkare på europeisk nivå, varnade på socialdemokratiska seminariet i går för att det saknas ett gemensamt europeiskt agerande. Några länder vill spara, andra vill spendera sig ur krisen. Axeln Bonn-Paris är ur led och det brukar inte båda gott. Larsson är, liksom våra hemma-socialdemokrater, inne på att historien visar vikten av att arbetslösheten inte tillåts bita sig fast. Och Konjunkturinstitutet kom nyligen med en prognos om att en av tre som nu blir arbetslösa kommer att stå utanför arbetsmarknaden också när vi får bättre tider. Det är en rätt fasansfull tanke.
I det läget är det viktigt att Socialdemokraternas ambitioner i jobbfrågorna skiljer sig rejält från den borgerliga regeringens, med riktig utbildning plus praktik, där de borgerligas passiva coachning duger för en högkonjunktur, men inte alls för dåliga tider.
Ett problem för de rödgrönas chanser att vinna väljarnas förtroende är dock att arbetslösheten framför allt är en industriarbetslöshet. Många av de industrijobb som försvinner ligger på småorter, men valet 2010 kommer att avgöras i storstäderna. Att Socialdemokraterna i dag har en genomtänkt jobbpolitik kanske då inte blir avgörande i det stora slaget om Stockholm. Vem vill i ett sådant läge lyfta fram hotet av en avindustrialisering som riskerar att den unika kompetens som finns i Volvo och Saab skingras eller slumpas ut till lycksökare?
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
