fredagskrönikan Nya rön från Sjöbo ställer läran om svaga elevers drivkrafter på ända. Eller egentligen inte, skriver Jonas Nordling.
Så var skolan igång igen. Med pirr i magen har elever och lärare inväntat terminstart. Och samma förväntansfulla känsla har säkert alla debattörer som nu åter kan kasta sig in i den eviga debatten om svensk utbildning.
Själv fastnade jag för en artikel i Ystads Allehanda i somras. Där berättades att Sjöbo kommun erbjudit elever i nian möjlighet till lovskola mot betalning. De skulle alltså få betalt för att gå i skolan under sommaren. Anledningen till erbjudandet var deras låga kunskapsnivåer. Lönen var satt till 75 kronor i timmen, samma ersättning som kommunens övriga feriearbetare fått under sommaren för att måla parkbänkar och klippa gräs.
Men knappt någon av de elever som erbjöds lön nappade på erbjudandet:
”Vi har inte märkt av någon effekt. Det här är ungefär lika många som brukar delta i lovskolan. Vad vi förstår har eleverna valt sommarlov och sommarjobb istället för att få betalt att plugga”, säger rektorn på kommunens enda högstadieskola till Ystads Allehanda.
Förslaget om lovskola med lön kom, enligt YA, från Liberalerna och Kristdemokraterna i kommunen, och var ett försök att få fler att nå gymnasiebehörighet.
Det är lätt att raljera över hur dålig koll de lokala politikerna verkar haft. Men hatten av för att de åtminstone försökte.
I teorin var det kanske också en billigare lösning än de insatser som verkligen skulle krävas för att få dessa (gissar jag) killar att stanna i skolbänken när grundskolan äntligen var över. Den långsiktiga kalkylen, att det är smart att ha en gymnasiebehörighet, ingick inte i deras konsekvensanalys. Sextonåringar är generellt dåliga på sådana.
Det är lätt att raljera över hur dålig koll de lokala politikerna verkar haft på drivkrafterna hos dessa elever. Men hatten av för att de åtminstone försökte. Tron på pengar som incitament är antagligen logisk utifrån politikernas världsbild. Men de högstadieelever som har det svårast vill inte gå i skolan, ens med lön.
Betald lovskola har drivits av Liberalerna i rad kommuner, som en del av de extramedel som januaripartierna kommit överens om till skolan. Men förslaget har stött på patrull nästan överallt. Utöver Sjöbo nappade dock även Landskrona på idén.
Vi som kan ana vilken framtid dessa elever går till mötes måste förstås fortsätta diskutera vilken nästa åtgärd från samhället bör bli. Nu är det dock bevisat att lön inte funkar som incitament. Och det var alltså inte galet att försöka. Galenskap är som bekant att göra samma sak om och om igen och förvänta sig olika resultat. (Galet är för övrigt också att hänvisa denna definition till Einstein).
Om det nu ens går att dra några slutsatser av experimentet i Sjöbo. För i Landskrona rapporteras istället om söktryck och räddade betyg som effekt av lovskola med lön. Så det går alltså tydligen att göra samma sak och få olika resultat. Trots att det är definitionen av galenskap. Skolfrågan lär med andra ord vara komplex även denna termin.
Välkommen till hösten 2021!
Jonas Nordling är chefredaktör och utgivare för Dagens Arena
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
