Har du ännu inte kommit på vad du vill bli när du blir stor? Bra! Du kan behöva bli »stor« många gånger i ditt vuxna liv framöver.
Framtiden lär kräva att du yrkesutbildar dig åtminstone två gånger under din livstid.
Låt oss säga att du är 20 år och går ut gymnasiet idag. Då kommer du i bästa fall att gå i pension i 70-årsåldern – år 2067.
De allra flesta yrken som kommer att finnas då kan vi inte ens föreställa oss idag. Det enda vi kan vara säkra på är att arbetsmarknaden kommer att hinna förändras flera gånger under den här perioden.
Med en enda yrkesutbildning är det troligen kört för dig. Med två i bagaget kan det gå helt ok. Med tre utbildningar under din livstid säkrar du att det kommer det att gå prima. För dig – och för samhället.
Lennart Schön ) presenterar i sin bok En modern svensk ekonomisk historia en teori som går ut på att vi ungefär var 25:e år genomgår ett samhällsomvälvande teknikskifte som omdanar villkoren för ekonomi och arbetsliv.
Det sker i flera branscher och på flera områden – samtidigt. Först var det järnvägen, sen kom elektriciteten, därefter mikroprocessorn och sen digitaliseringen.
I ett sådant skifte förändras arbetsmarknaden i snabb takt samtidigt som den politiska turbulensen i samhället ökar.
Känner du igen dig? Troligen befinner vi oss i ett sådant skifte just nu. Jag gissar dessutom att dessa skiften i framtiden kommer att inträffa med ett än kortare mellanrum.
Normen i utbildningssystemet är att du ska börja skolan när du är sex eller sju år, plugga i ett sträck, ta examen och komma ut på arbetsmarknaden.
Det var säkert många som jublade över den jämlikhetsreformen när folkskolan lanserades 1842, men tiden då det funkade att tillgodogöra sig en utbildning och sedan kunna försörja sig på den kunskapen resten av livet är över.
Troligen behöver du också en, två eller tre yrkesutbildningar för att klara arbetslivets skiftningar.
Med den förändringstakt vår ekonomi – och därmed vårt samhälle – är uppe i nu kommer du inte bara att behöva skaffa dig en grundutbildning som barn eller ungdom genom att gå grundskolan och gymnasiet.
Troligen behöver du också en, två eller tre yrkesutbildningar för att klara arbetslivets skiftningar
Eftersom att det är oerhört svårt – för att inte säga omöjligt – att förutspå vilka branscher och därmed yrken som kommer att gå i graven, förändras eller uppstå, gör vi bäst i att kollektivt försäkra oss inför denna typ av förändringar.
Det innebär att vi gemensamt borde investera i vuxenutbildning för alla. Vid någon tidpunkt, som vi inte kan förutsäga, kommer vi alla att behöva den. Den personliga nyttan lär bli lika stor som den samhällsekonomiska förtjänsten.
Anta också att den globala migrationen kommer att fortsätta öka i omfattning – vilket allt tyder på f – och att många människor i framtiden (till vår stora glädje och nytta) kommer att vilja bosätta sig i Sverige.
Då är en förutsättning för att det ska fungera att det i kombination med språkstudier är möjligt att gå grundskolan på fem år som vuxen, läsa in en gymnasieexamen på folkhögskola på två-fyra år eller välja att yrkesutbilda sig vid yrkeshögskola, högskola eller universitet.
Redan idag finns det runt 90 000 lediga jobb att söka genom Arbetsförmedlingen. Troligen finns det ännu fler jobb som inte ens är utannonserade.
Parallellt med detta har vi 240 000 personer som menar att de är så kallat undersysselsatta och både vill och kan arbeta mer .
Med en vuxenutbildning i världsklass och en norm om att man såklart skolar om sig mitt i livet om det krävs, kan människor komma ur arbetslöshet samtidigt som statskassan ökar sina skatteintäkter.
En politik för omställning är egentligen inget nytt. Socialdemokrater har drivit det sen 1930-talet. Vissa gamla godingar står sig än idag.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
