Just nu samlas världens ledare i Durban, Sydafrika, för klimatförhandlingar. Jag ingår i den officiella svenska delegationen, som leds av miljöminister Lena Ek, och befinner mig i Sydafrika för att driva de svenska ståndpunkterna och för att representera Sverige och Kristdemokraterna.
För Kristdemokraterna är vikten av att göra seriösa åtaganden för reducering av utsläpp något som äger moralisk dimension. Vårt agerande i dag lägger grund för nästa generations möjligheter på jorden. Det välstånd och den välfärd vi tar för given runt omkring oss i dag, har skett genom utsläpp vi orsakat under lång tid. I jakten på ständig tillväxt har ekosystemens viktiga roll för klimatbalansen glömts bort.
Eftersom klimatsystemet samspelar med haven och ekosystemen på land får vi en dubbelt allvarlig situation. Vårt BNP-mått är helt otillräckligt när det kommer till att uppskatta de tjänster ekosystemen står för. Jag är därför glad över att regeringen slagit fast i budgeten för 2012 att det behövs både internationellt och nationellt utvecklade sätt att mäta hållbar utveckling och naturens tjänster. Därför kommer Sverige aktivt bidra till det arbete som görs inom EU och OECD för att identifiera fler indikatorer för att komplettera BNP.
Det är framförallt tre prioriteringar som vi kristdemokrater har i klimatfrågan och i Durban. För det första att Kyotoprotokollet förlängs med en andra åtagandeperiod, och att det sedan kan ligga till grund för fortsatta förhandlingar mot ett globalt avtal. För det andra är det helt centralt att de löftena om klimatfinansiering som lades fast i Köpenhamn och som Cancun bekräftade infrias. Under COP 16 förra året i Cancun, Mexico, beslutade man att etablera en ny global klimatfond, den gröna klimatfonden. Fondens uppdrag är att hjälpa utvecklingsländer i deras arbete med att anpassa sig till klimatförändringarnas effekter, minska klimatutsläppen och skydda skogar.
Vi kristdemokrater har varit särskilt pådrivande för den Gröna Fonden. Löftet om att mobilisera 100 miljarder dollar årligen år till 2020 måste infrias. Till detta är det viktigt att inte biståndsmedel bara döps om och används i klimatarbetet, utan att också nya resurser tillförs.
För det tredje vill vi lyfta skogens betydelse för klimatet. Vi värnar skogen som en viktig naturresurs med en omistlig roll för jorden klimatbalans. På norra jordklotet ger ett fungerande skogsbruk ett nettotillskott av skogen som kolsänka. Men för det södra jordklotets tropiska regnskogar är situationen mycket allvarlig. Avskogningen sker i dag i en takt av 1,3 miljoner kvadratkilometer skog per år och ansvarar för 20 procent av utsläppen av växthusgaser. Mellan år 2007 och 2008 ökade avverkningen i Amazonas med 69 procent, enligt officiella regeringsdata.
Att undvika avskogning har efter klimattoppmötet i Nagoya, Japan, förra året framträtt som ett av de viktigaste redskapen att reducera utsläppen av växthusgaser. Utsläppen reduceras samtidigt som vi bevarar den biologiska skatt vilken annars riskerar gå evigt förlorad. Det är avgörande att Durban nu förbereder utvecklingsländer för REDD+, ett globalt avtal som ska stoppa avskogningen i tropiska länder genom att vi bidrar med finansiering.
Vi har ett etiskt och moraliskt ansvar för morgondagens levnadsvillkor på jorden som sträcker sig såväl bortom nästa konjunktur som nästa valrörelse. Utmaningarna är många men det är ändå med tillförsikt och hopp om en bättre framtid som jag deltar i samtalen här Sydafrika.
Irene Oskarsson, riksdagsledamot (KD).
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
