Debatt Låt våra meningsskiljaktigheter stimulera till att skapa en bättre och vackrare arkitektur och stad och våra gemensamma värderingar förena oss i denna strävan, sammanfattar Gösta Alfvén sitt svar på professor emeritus Claes Caldenbys replik på hans artikel Dags att göra upp med den moderna arkitekturen i Dagens Arena 25/1.
Jag uppskattar att mina tankar om modernismens arkitektur bemöts av en arkitekt. Dock, att kalla min kritiska attityd för hat försvårar ett konstruktivt samtal. Vi har ju i grunden ett gemensamt intresse av att skapa städer där människor trivs och mår bra. Vi delar synen på miljonprogrammet och att stora entreprenörer har tagit över marknaden på bekostnad av små byggföretag och arkitekturens kvalitet.
Du kritiserar mig för att ”bunta ihop denna långa och komplexa historia till en och samma modernism” och kallar det “både okunnigt och ohederligt”. Dock, mitt syfte var att belysa problemen ur ett vetenskapligt perspektiv. Min huvudpoäng är att det grundläggande konceptet för hur hus ska gestaltas, frånsett en kort period av den så kallad postmodernismen, inte har förändrats. Den så kallade tomma rektangelns arkitektur, som enbart använder sig av räta linjer, räta vinklar och kala väggar i sitt formspråk, har varit förhärskande under snart 100 år. Det är dags att lämna den fyrkantiga arkitekturen och finna uttrycksformer som bättre möter mänskliga behov av skönhet.
Jag hade uppskattat ett bemötande angående de vetenskapliga sakargumenten kring form och innehåll som jag fört fram
Du skriver i ditt inlägg att den romerske arkitekten Vitruvius tre centrala begrepp; hållbarhet, funktion och skönhet varit bärande i modernismen. Men skönheten avfärdades som en fristående målsättning redan i den svenska modernismens grundläggande manifest acceptera. Där kan man läsa: “Ned med skönheten … vår tid inte blott saknar stil utan dess enda möjlighet till utveckling ligger i stillösheten”. Skönhet skulle uppstå ur funktionen, menade man, och då kan resultatet bli som till exempel i miljonprogrammets monotona fasader. Ämnet estetik ströks från undervisningen på arkitekturlinjen redan på 1940-talet. Och vad jag förstår behandlas ämnet fortfarande högst styvmoderligt, men det vet säkert du bättre än jag.
Som tredje argument emot min presentation av aktuella vetenskapliga tankar, skriver du: “Alfvén erbjuder en förenklad naturvetenskaplig kunskapssyn som lösning på problemen“.
Jag hade uppskattat ett bemötande angående de vetenskapliga sakargumenten kring form och innehåll som jag fört fram. Min vetenskapliga syn på arkitektur har brister, bland annat då forskningen i dessa angelägna frågor varit sparsam i arkitektkåren. Men jag tror jag vågar hävda att den vetenskapliga kritik mot gårdagens och dagens situation, som jag framför i min artikel, i stort sett är giltig, se gärna angivna referenser i min artikel. I den ingår också kritik att intuition och konstnärligt sökande inte fått det utrymme som det förtjänar. Fördjupar gärna samtalet om hur den hälsosamma arkitekturen kan utvecklas.
Gösta Alfvén
Docent, läkare, stressforskare, författare till boken Ohälsosam arkitektur En annan sida av funktionalismen. Ordförande i stiftelsen Blasieholmens vänners arbetsgrupp för Skönhetens betydelse för livskänsla, glädje och hälsa
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
