Jakten på konspiratorikerna

Sverigedemokraterna har byggt ett eget ekosystem för sin propaganda. Vänstern famlar efter motgift. Finns svaren hos Media Matters for America?

Han är övertygad om att apokalypsen är nära. Det beror på att ateisterna löpt amok. Eller möjligen stalinisterna i Vita huset.

Jon Stewart, Stephen Colbert och Saturday night live tar varje chans att håna Glenn Beck och hans maniska klotter på den griffeltavla som blivit hans signum.

Men för vissa amerikaner är han en sanningssägare. De som misstror myndigheter och etablerade medier har hittat sin profet. Någon som säger som det är. Att den amerikanska riksbanken är en Godzilla. Att USA är på väg att bli en totalitär stat. Att Barack Obama hatar vita.

Våren 2009 börjar Glenn Beck, som både syns i Fox News och har en syndikerad radioshow, prata om det nya hotet. Han berättar att det verkar som om Obama, med hjälp av krismyndigheten FEMA, bygger koncentrationsläger. Dit ska politiska motståndare skickas.

Tv-profilen använder sig av en omvänd bevisbörda. Beck menar att någon måste övertyga honom om att lägren inte byggs.

Nu uppstår frågan: Ska andra medier hänga på? Är det en tidsfråga innan debatten når New York Times? Kommer det sluta med att Vita husets presstalesman tvingas dementera?

Nej, så långt går det aldrig.

Tacka några unga internetgrävare på Media Matters for America, en ”media watchdog” på vänsterkanten, för det. Efter dygnet runt–slit kan de redogöra för ryktenas uppkomst. Det visar sig att allt börjat i extremhögerns chattforum.

När detta kommer fram i ljuset väljer de etablerade medierna att inte hänga på. Inte ens genom att belysa den debatt som uppstått, metavinkeln som ofta blir den enkla utvägen när ett ämne känns tveksamt.

Media Matters skulle behövas också i Sverige. Hur ska vi annars kunna slå hål på de osanningar som sprids på sajter med koppling till Sverigedemokraterna? Vem ska annars bemöta lögner om integrationens prislapp, myter om tiggande romer som i själva verket lever i rikedom, falska samband mellan utländsk härkomst och kriminalitet?

Etablerade medier gör punktinsatser och tidskriften Expo tar emellanåt detta grepp, men det räcker inte. Sverige saknar en kontinuerlig och noggrann punktmarkering av Avpixlat, Fria Tider, Nyheter I dag och liknande sajter.

– Det första som måste göras är en analys av det mediala ekosystemet. Man får välja ut en fråga och detaljstudera hur felaktig information sprids. Då ser man näringskedjan och kan identifiera de gatekeepers som, om de plockar upp lögnerna, bidrar till att spridningen exploderar, säger Angelo Carusone.

Han är Media Matters högenergiske vice vd och sitter – klädd i jeans, rutig skjorta och polisfrisyr – nedslagen i en av konferensrummets soffor.

Här, en dryg kilometer från Vita huset i Washington D.C., jobbar ett 80–tal medarbetare i skift från fem på morgonen till midnatt.

Den typen av bemanning krävs när uppdraget är att övervaka de konservativa medierna i allmänhet och Fox News, USA:s största tv–kanal, i synnerhet. Verksamheten finansieras helt av gåvor från privatpersoner och intresseorganisationer.

– Det går aldrig att helt stoppa lögnerna. Det är ingen idé att försöka få någon som är övertygad om att jorden är 8 000 år gammal att ändra sig. Däremot kan man sätta osanningarna i karantän och hindra mainstreammedierna från att ge dem spridning, förklarar Angelo Carusone.

Media Matters har vid det här laget avkodat Fox News organisation. Klockan sju på morgonen har chefen Roger Ailes, tidigare kampanjproffs och Richard Nixons rådgivare, ett möte där han bestämmer vilka nyheter som ska dominera bevakningen under dagen.

– Kanalen är uppbyggd som en politisk kampanj. Efter sjumötet börjar agendan märkas redan i morgonprogrammet Fox & friends. Målet är sedan att alla konservativa ska ha samma verklighetsbild när dagen är slut, säger Angelo Carusone.

Kanske är det amerikanska medielandskapet en försmak av vad som väntar i Sverige om tio år. Eller bara fem.

I USA har högern sedan länge stämplat tidningar som New York Times och Washington Post som opålitlig vänsterpropaganda. Public service–medierna NPR (radio) och PBS (tv) utmålas ofta som rena socialistmegafonerna.

Den konservative amerikanen som vill bli smekt medhårs kan i stället kliva in i högerns mediebubbla.

I den populära pratradiogenren finns starka profiler som Laura Ingraham, Mark Levin och Rush Limbaugh. I tv–världen dominerar Fox News och dess åsiktsmaskiner Sean Hannity, Megyn Kelly och Bill O’Reilly.

Demokraterna har inte varit lika framgångsrika. Visserligen kan vänstern hitta pålitliga meningsfränder som Chris Matthews och Rachel Maddow på MSNBC eller mediehuset Huffington Post, men publiken kan inte mäta sig med den som finns hos motståndarsidan.

Angelo Carusone hänvisar till en undersökning från Pew Research Center som visar att republikaner gärna geggar ner sig i högergrytan medan vänstersympatisörerna har en bredare mediekonsumtion.

– Vänstern vill ha fakta, inte propaganda, säger han.

En fem år gammal studie från Fairleigh Dickinson University visar att amerikaner som ofta tittar på Fox News vet mindre om omvärlden än de som inte tittar på tv alls. Resultatet har ofta använts som bevis på att Roger Ailes inte ägnar sig åt riktig journalistik.

Ändå framstår Carusones tes att högern tittar på Fox News bara för att slippa vänsteråsikter som våldsamt förenklad.

En lika tänkbar förklaring är att det handlar om tilltal. Sean Hannity försvarar barnaga medan Rachel Maddow håller brandtal om vindkraft. Den bistra sanningen är att Fox News gör välproducerad och folklig tv med svajande flaggor och snabb grafik. MSNBC bjuder på stelare shower där programledare som pastor Al Sharpton och policynörden Steve Kornacki ger sig på det omöjliga – att försöka förklara att staten kan spela en viktig roll i Joe Sixpacks liv.

Oavsett vilket perspektiv som föredras fyller Media Matters en viktig funktion. Även journalister utan tydlig politisk hållning tvingas skärpa sig. Det menar Fred Barbash, rutinerad redaktör på Washington Post:

– De tvingar oss journalister att tänka efter. Det går inte längre att komma undan med slarv. Tidigare var det väldigt svårt att få in en rättelse i Washington Post, även om vi förnekade att så var fallet.

Problemet för Media Matters är att den amerikanska debatten så ofta och snabbt blir av meta–karaktär. I samma stund som Fox News gör ett relevant avslöjande om brister i Obamacare anlägger MSNBC moteld och anklagar konkurrenten för att vara rasistisk. Därefter drämmer Fox News tillbaka och slår fast att vänsterkanalens profiler är smygkommunister. När krutröken väl har lagt sig är det ingen som längre minns vad saken handlade om.

– Jag tror tyvärr inte att det finns någon väg tillbaka. Vi får nog leva med att folk konsumerar nyheter genom partipolitiska glasögon, säger Angelo Carusone.

Fullständigt objektiv journalistik är förstås en illusion. Men det hindrar inte att den samtidigt är ett relevant mål att sträva efter, som det svenska trafiksäkerhetsarbetets nollvision.

En svensk variant av Media Matters skulle behöva en frontfigur som stod utanför politiken. Kanske en upphöjd sanningssägare av Astrid Lindgren–kaliber. Eller möjligen en byråkrat så färglös att starka politiska åsikter framstår som helt fjärran.

Daniel Poohl ser många fördelar med en ”watchdog”, men menar att allt handlar om balans:

– Det finns en fara i att bara avkoda motståndarna, för vart tar dina egna idéer vägen då? Bättre är att pumpa ut egna perspektiv. I min värld räcker det heller inte med att bara berätta att något är fel. Man måste också klargöra varför. Ibland glömmer man nästan bort att man måste förklara för folk varför rasism är dåligt.

av Andreas Utterström

Det här var ett utdrag från Magasinet Arena #3 2015. Vid citering vänligen referera till Magasinet Arena. Magasinet Arena #3 2015 finns i butik från och med 9/6. Köp nr 3 2015 här. En prenumeration av tidningen kan beställas här >>