Jämlik vård i hela landet?

Ledare 600 kronor för att gå till akuten i Västernorrland, 250 kronor i Kalmar län. Är det vad vi menar med jämlik vård efter behov i hela landet?

Avgifter ska inte vara ett sätt att finansiera vården. I stället borde politikerna fokusera mer på skatteintäkter och omfördelning över landet, för förlorade skatteintäkter är ett större problem än för många vårdbesök. Men en kartläggning som SVT Nyheter gjort visar på stora skillnader i patientavgifter mellan regionerna.

I Region Västernorrland kostar det sedan årsskiftet 600 kronor att besöka akuten. Enligt regiondirektören i Västernorrland är höjda patientavgifter dock inte en metod för att öka intäkterna. De höga avgifterna för akutbesök är ett sätt att styra vårdbesökare till rätt vårdnivå, då alltför många vårdbesök som borde ske på vårdcentralen i stället sker på akutmottagningen. Det tränger undan och skapar väntetider för de som verkligen är i behov av akut hjälp. Problemet med överkonsumtion av akutvård stämmer säkert, men resonemanget från Region Västernorrland ställer ändå följdfrågor.

Flera regioner brottas nu med höga kostnader för hyrpersonal

Borde det inte vara bättre att sänka avgiften för besök på vårdcentralen? Om målet verkligen är att styra patienterna till vårdcentralen borde dessa avgifter sänkas markant, men i stället är de näst dyrast i landet. Förvisso är avgiften lägre än akutavgiften, men det är bara i Region Jämtland Härjedalen där det är dyrare att besöka vårdcentralen.

Håller resonemanget om hänsyn tas för högkostnadsskyddet? Anta att det är ett relativt litet antal patienter som gång på gång uppsöker akuten trots att de inte behöver. Med 600 kronor i akutavgift slår man i taket för högkostnadsskydd (1400 kronor per år) på tredje besöket. Därefter spelar inte avgifterna någon roll och incitamentet med olika avgifter är borta. Då drabbar avgiftsstyrningen snarare dem med begränsad ekonomi som sällan är i kontakt med vården. 600 kronor är för många människor ett effektivt sätt att inte uppsöka akuten även om behovet finns.

Flera regioner brottas nu med höga kostnader för hyrpersonal. För många regioner är dock inte kostnaden i sig problemet, utan förlorade skatteintäkter. Egenföretagare kan själva hålla nere sin skatt genom att ge sig själv en låg lön och istället högre aktieutdelning, vilket drabbar kommuner och regioner som missar skatteintäkter.

När hyrpersonalen inte ens är skriven i regionen blir förlusten ännu större. Problemet med så kallad fly-in, fly-out personal som inte genererar några skatteintäkter alls till kommunen och regionen de arbetar i har diskuterats länge. För en läkare med en månadslön på 90 000 kronor innebär det förlorade skatteintäkter för kommun och region på över 340 000 kronor per år!

Mycket behöver förändras med nuvarande system om vi vill fortsätta hävda att man har tillgång till jämlik vård över hela landet. För när skatteintäkterna läcker iväg till andra delar av landet kommer inte ens 600 kronor räcka som patientavgift.