Sexköpslagen handlar i grunden om vilket samhälle vi vill leva i.
I tisdagens avsnitt av Korrespondenterna visas en allt annat än smickrande bild av Europa.
Konsekvenserna av den desperation och misär som fattigdom föder är brutala för dem redan mest utsatta. 700 000 människor beräknas vara prostituerade i Europa, en halv miljon av dem tros vara offer för trafficking eller tvång. Mer än hälften av samtliga prostituerade finns i Tyskland.
Sedan 2002 har en explosionsartad ökning av sexhandeln skett när bordeller legaliserades. Nära 400 000 personer säljer sex i Tyskland. De flesta är kvinnor runt 20 år, nästan alla kommer från Rumänien. En tysk socialarbetare beskriver det i programmet som en laglig slavmarknad.
”En dag kan det vara tio, en annan trettio”, berättar en 21-årig rumänska om hur många män som köper hennes kropp. En normal dagsinkomst ger henne mellan 100-150 euro. Det motsvarar hennes mammas månadslön i Rumänien, säger hon.
Bordellerna i Tyskland drivs som vilket företag som helst. Utbudet har blivit större än efterfrågan vilket gör att ett sexköp i Stuttgart kan kosta så lite som 10 euro. Så lite är alltså en människa värd.
I Frankrike pågår sedan två år en debatt om huruvida prostitution ska förbjudas eller inte. Att prostituera sig är lagligt, medan koppleri olagligt. Fransmännen sneglar på den svenska modellen där köparen sedan 1999 är den som begår ett brott. När sexköpslagen antogs i Sverige var det den första i sitt slag i världen. Men tanken att lagen skulle skydda de utsatta och komma åt dem som utsätter har med rätta ifrågasatts.
RFSU har kritiserat sexköpslagen för att den inte uppnått sitt syfte, som varit att minska omfattningen av sexköpen, att ändra attityder till sexköp och att minska människohandeln relaterad till sexhandel.
Detta avvisar kvinnojoursrörelsen kraftigt. Den menar att förebyggande mot sexköp handlar om att minska efterfrågan, och att sexköpslagen är förebyggande i sig. Dessutom förs argumentet att inget land som har legaliserat prostitution har kunnat visa att vare sig efterfrågan eller stigmatisering har minskat.
Båda sidors argument är viktiga.
Sexköpslagen bör självklart värna de som utsätts för sexhandel och därför anpassas efter den verklighet som de som tvingas sälja sex lever i. Samtidigt finns en viktig symbolisk aspekt i den befintliga sexköpslagen som inte ska förringas. Den säger det som borde vara självklart: att ingen människa ska ha rätt att köpa en annan.
Den omfattande prostitutionen i Europa kräver en lösning, förmodligen en gemensam sådan. I grunden handlar det om vilket samhälle vi vill ha. Om vi tror på jämlikhet, kan prostitution aldrig försvaras. Och det måste visa sig i ideologi, politik, praktik och lagstiftning.
”Man kan inte leva under mottot ”frihet och jämlikhet” och acceptera ett system som gör att prostitutionen får fortgå”, säger satirtidningen Charlie Hebdos chefredaktör Gérard Biard i Korrespondenterna. Precis så enkelt är det.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
