Högre lärarlöner var ett av de rödgrönas viktigaste löften. Men skolsatsningen som Löfven och Fridolin presenterade i går ger inga garantier för det, skriver Jessica Schedvin, lärarstudent och liberal debattör.
Jag har snart genomgått en hel lärarutbildning. Under fem år har jag fått medlen för att bli en bra gymnasielärare. Jag hade lika gärna kunnat välja att läsa till läkare eller jurist, då det är två utbildningar som motsvarar både lärarutbildningens längd såväl som betydelse. Lärare är ett av våra allra viktigaste yrken.
I dag väljer få att ta sig an uppgiften att studera till lärare. Det är en av Sveriges största utbildningar, men de som examineras fyller inte arbetsmarknadens behov. För knappt en månad sedan kom Skolverket med en undersökning om att varannan lärare i gymnasiet saknar behörighet i det ämne som de undervisar i. I grundskolan gäller det var tredje lärare. Var femte som arbetar som lärare har inte någon lärarexamen.
Skolverkets siffror visar också att fyra av tio legitimerade lärare inte arbetar inom skolan. Inom tio år kommer var fjärde verksam lärare att gå i pension, vilket motsvarar 18 000 lärare.
Den teoretiska lösningen är enkel. Läraryrket måste bli mer attraktivt. Nu är det upp till regeringen att göra detta till verklighet. Stefan Löfven och Gustav Fridolin bekräftade i dag denna bild.
Det finns dock ett stort problem som innebär att löneutvecklingen kommer att vara fortsatt osäker. Löfven och Fridolin kommer inte att öronmärka några pengar till skolans huvudmän, utan ge medel och ansvar för höjda löner till den svenska avtalsrörelsen. Det innebär att det är upp till arbetsmarknadens parter att förhandla fram en högre lön – om man vill. Det är inte så stor skillnad från hur det har varit tidigare.
Med detta förslag ger inte regeringen några garantier för högre lärarlöner. I stället öppnar den en möjlighet för kommunerna att satsa på det – om de vill. Jag hade önskat att Socialdemokraterna och Miljöpartiet hade gjort som de har sagt och detta skarpt. Läraryrket behöver bli mer attraktivt för att minska lärartappet. Detta ansvar läggs nu till viss del på kommunerna samtidigt som tiden efter kommunaliseringen har visat att de inte har kunnat ta detta ansvar. Annars hade Fridolins vallöfte införts för länge sedan.
Regeringen presenterar även satsningar på mer jämlikhet inom skolan, mindre klasser, utökad läxhjälp och fler insatser i form av speciallärare till de elever som har det svårt. Det är förslag som inte har något värde om det inte finns personal.
Lärarna är värda mer än detta. Världens viktigaste yrkesutövare är värda en lön som motsvarar utbildningslängd och arbetsbelastning. Vi är inte värda en lön som eventuellt höjs om en välvillig arbetsgivarsida känner att de vill satsa på just det. I stället är vi värda öronmärkta pengar som uppfyller ett av valrörelsens viktigaste löften. Jag förväntade mig mer av regeringen.
Jessica Schedvin, lärarstudent och liberal debattör
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
