Jobbet är en fråga om makt

Med ny teknik förskjuts gränsen mellan arbetsliv och fritid. Det är dags för en ny diskussion om det goda arbetet.

Läser du jobbmejl på kvällar och helger, fastän du egentligen är ledig? Du är förmodligen inte ensam. Allt fler förväntas finnas tillgänglig per telefon eller e-post. Var gränsen egentligen går är ofta svårt att veta. En svepning med tummen och så har du tillgång till samma information som på kontoret. Fantastiskt – och samtidigt ett hot mot rätten till fritid.

För några veckor sedan beslutade franska fackförbund och arbetsgivare att det ska vara förbjudet för företag att kräva att anställda svarar i telefon eller läser mejl utöver arbetstiden. Nyheten seglade under radarn i svenska medier, men rymmer en spännande och nödvändig debatt om vår tids arbetsmarknad.

För något har hänt på den svenska arbetsmarknaden. Förändringen har skett gradvis. Förväntningarna på anställda som ständigt finns tillgängliga för arbetsgivaren tas i dag närmast för givet. Men behöver det vara så?

Den ekonomiska krisen i Europa och västvärlden förändrade debatten om politikens uppgift i grunden. Politiska debatter handlar i allt större utsträckning om hur vi kan skapa fler jobb, men sällan om vilka jobb vi skapar. Eller på vilka premisser.

Tillfälliga anställningar och anställningar kopplade till bemanningsföretag har stärkt arbetsgivarens makt över arbetsmarknaden. Det är en fråga som handlar makt. Den som är utan jobb har ofta små möjligheter att hävda sina rättigheter, alldeles oavsett om det handlar om makten över mejlkorgen eller en vettig arbetsmiljö.

Högerns syn på ekonomi och arbetsmarknad överskuggar dessvärre även idén om deltagande och inflytande på arbetsmarknaden. Fler jobb är per automatik positivt, oavsett hur och vad vi jobbar med. Därför behövs två andra spår i en uppdaterad diskussion om dagens och morgondagens arbetsmarknad.

Det första handlar om hur vi bäst skapar ett gott arbetsliv med inflytande och mervärde för den enskilde. Det är ovärdigt att människor helt saknar trygghet och makt över sin egen vardag. Ett andra och mer långsiktigt spår handlar om vilken arbetsmarknad politiken bör skapa över tid.

Det är dags att slå hål på myten om att alla jobb är lika mycket värda. Det är de inte. En viktig del i socialdemokratins omstöpning av Sverige under 1900-talet handlade om att avveckla de sektorer av ekonomin där villkoren var som värst och inflytandet för den enskilde som minst.

Ett modernt samhälle skulle ha moderna jobb med makt för arbetstagaren, resonerade partiet. Tjänstesamhället ersattes därmed av nya jobb med bättre villkor inom nya sektorer. Människan förtjänade bättre då. Och förtjänar bättre i dag.