Högern har en oseriös hållning i EU-politiken. Fri rörlighet förutsätter reglerade arbetsmarknader för att bli socialt acceptabel, det skriver Johan Danielsson, S-kandidat i EU-valet.
Den 12 mars presenterade den näringslivsfinansierade tankesmedjan Timbro en rapport om det ökade stödet för populister och extremister inför Europaparlamentsvalet. I rapportens sista stycke under rubriken ”Glöm inte vem den verkliga fienden är” drar Timbro slutsatsen att det stora hotet inför valet är Johan Danielsson, 31 år från Borlänge, på plats tio på Socialdemokraternas lista.
Jag vet ärligt talat inte om jag ska skratta eller gråta. I en situation då över 26 miljoner européer går arbetslösa, 25 procent av EU-medborgare lever i fattigdom, högerextremister är på frammarsch i ett antal länder, otrygga anställningar och låglönejobb ökar på bred front är det alltså jag och mina åsikter som är det stora hotet.
Vad är det då för idéer jag saluför som till den milda grad måste bekämpas? I rapporten utrycks problemet som att ”i Sverige mobiliserar flera LO-förbund till stöd för en öppet protektionistisk socialdemokratisk kandidat”.
Visst kan det låta illa att vara protektionist och det är naturligtvis hela syftet, att måla upp mig en som en otäck och på det stora hela osympatisk person.
Problemet är bara att det är så i grunden oseriöst. Det är klart att vi behöver acceptera hinder för den fria rörligheten. Sverker Gustavsson, professor i Statsvetenskap vid Uppsala universitet, menar till och med att debatten om vad som utgör legitim protektionism borde vara huvudfrågan i valet till Europaparlamentet.
Anledningen är enkel. Alla svenska politiska partier, även liberala lekstugor som Centerpartiet, accepterar hinder för företagens fria rörlighet. I Sverige accepterar vi till exempel inte att företag från länder som tillåter barnarbete kommer hit och utför tjänster med sådan arbetskraft. Detta är ett extremt exempel men illusterar ändock att vissa hinder behövs.
Vad jag driver i valrörelsen är att svenska kollektivavtal och likabehandling ska gälla för alla arbetstagare som arbetar på svensk arbetsmarknad, även de som tillfälligt utstationeras i Sverige. Detta är naturligtvis ett hinder för den fria rörligheten, för oseriösa företag som vill konkurrera med löner och arbetsvillkor. Detta är ett hinder som jag kommer fortsätta att kämpa för, oavsett hur mycket dynga tokhögern kastar efter mig.
Vi kommer dessutom att vinna debatten av den enkla anledningen att vi har verkligheten på vår sida. Problemen på arbetsmarknaden finns på riktigt och vi har den politiska lösningen.
Högerns hållning är inte bara en oseriös utan farlig inställning, som i slutändan riskerar att hota den fria rörlighet de säger sig värna.
Fri rörlighet förutsätter reglerade arbetsmarknader för att bli socialt acceptabel. Annars är risken uppenbar att människor börjar vända sig emot den fria rörligheten och i värsta fall börjar peka finger mot de mammor och pappor som tagit sig till Sverige för att försörja sina familjer istället för mot de oseriösa och halvkriminella företagen som hänsynslöst utnyttjar dessa människor.
Det är högerns politik och oförmåga, eller ovilja, att se de verkliga problemen som utgör det långsiktiga hotet mot den fria rörligheten inom EU. Jag är övertygad om att de enda som kan garantera den fria rörligheten inom EU är socialdemokratin. Om vi får makten den 25 maj kommer vi arbeta stenhårt för att reglera arbetsmarknaden i syfte att åstadkomma en rörlighet som är socialt acceptabel och därigenom långsiktigt hållbar.
Johan Danielsson, LO:s EU-samordnare och (S)-kandidat till Europaparlamentet på plats 10.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
