Friskolorna borde få ersättning enligt samma modell som vårdcentralerna. Då kan man pressa skolorna till högre lärartäthet och mindre grupper, skriver Johan Enfeldt (FP).
Under hösten och vintern har flera olika sätt att begränsa vinsten i välfärdsektorn presenterats från LO, S och V. Oftast har det handlat om olika juridiska lösningar med särskilda bolagsformer och lagstadgad personaltäthet. Förslagen har mött hård kritik från höger.
”Man kommer med tvångslagar som ställer krav på vilka kostnader företaget ska ha, reglerar intäktssidan och går in och styr företagen på ett sätt som får tankarna att gå tillbaka till löntagarfonderna”, sade Svenskt Näringslivs Urban Bäckström i Ekots lördagsintervju i november.
Som gammal borgerlig politiker är jag förvånad över tonläget. Skarpast har debatten varit när det gäller vinster i skolan, och här är det slående hur styrsystemet i sig ger stora möjligheter till vinstuttag eftersom ersättningsnivån inte påverkas av hur mycket undervisning som levereras.
Med den modell som tillämpas i landstingen tror jag att vi hade haft en helt annan situation.
Hur skulle det se ut om ersättningen till friskolorna varit utformad på samma sätt som ersättningen till vårdcentraler? Till skillnad från vad som gäller för friskolor är ersättningsmodellen inte lagreglerad utan kan utformas av respektive landsting. Några gemensamma drag finns emellertid. Mina exempel är från Uppsala läns landsting och landstinget i Dalarna.
I ersättningen till en vårdcentral ingår i allmänhet åtminstone tre delar:
1. Grunden är en fast ersättning för varje listad patient. Det motsvarar alltså friskolans fasta skolpeng per elev.
2. I många fall läggs en strukturersättning ovanpå den fasta ersättningen. I Uppsala län är strukturersättningen baserad på geografi och ålder. I Dalarna finns ett system där man tar hänsyn till bedömd vårdtyngd och socioekonomiska faktorer mera i detalj. De senare beräknas enligt ett index baserat på de listades diagnoser, och ett annat som tar hänsyn till bland annat arbetslöshet, utbildningsnivå, civilstånd, ålder, andel födda utanför EU.
3. Slutligen ersätts vårdcentralen per besök enligt en taxa som regleras i avtalets prislista. I praktiken är detta en rörlig ersättning för den levererade vården, medan den fasta ersättningen säkrar att det finns en vårdcentral att gå till. Olika landsting prioriterar den rörliga ersättningens nivå olika, men det är allmänt känt att en hög besöksersättning riskerar att leda till ökat antal besök, och tvärtom med en låg. Det är viktigt att konstatera att denna rörliga ersättning baseras på den tid som patient får hjälp av vårdcentralens personal.
Om vi översätter detta till skolans värld, skulle vi ha en ersättningsmodell som på avgörande punkter skilde sig från dagens, där den fasta skolpengen i praktiken utgör hela ersättningen.
1. För det första skulle något som motsvarar en strukturersättning på allvar kunna göra det möjligt att satsa mer pengar i skolor där elevsammansättningen helt enkelt gör att det krävs mer resurser.
2. För det andra skulle en rörlig ersättning motsvarande vårdcentralens, alltså baserad på lärartäthet, det vill säga antalet undervisningstimmar och antalet elever per klass, göra det mindre lönsamt med stora klasser och lite undervisning. Omvänt skulle den skola som satsar på färre elever per klass och mer lärarledd undervisning premieras.
Det nuvarande skolpengssystemet må vara reglerat i lag, men det är inte hugget i sten. Med en modell från vårdsektorn, som även Svenskt Näringsliv anser är rimlig, skulle skolor i socialt utsatta områden få en högre ersättning.
Skolor som av pedagogiska skäl vill ha mer självstudier och lägre lärartäthet kan göra så, men de får då mindre pengar.
Självklart behövs ett tak för hur hög lärartäthet en friskola kan få ersättning för, men annars är jag övertygad om att systemet ganska snabbt skulle sortera ut de avarter som finns i dag.
Johan Enfeldt (FP), tidigare bland annat ordförande och gruppledare för Folkpartiet i Vallentuna
Debattartikeln är tidigare publicerad i UNT.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
