Hur kan det vara en överraskning för sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt att sjuksköterskor skaffar barn? Och varför tror hon bara att det är kvinnor som är hemma med barnen?
Alla som undrat hur det kunde bli så här kan sluta nu. Jag erkänner. Det är mitt fel. Bristen på vårdplatser i Stockholm beror på mig. OK, kanske inte enbart på mig, det finns nog fler sådana som jag. Men jag är i vart fall Skyldig.
För mig har den gångna sommaren varit den bästa jag upplevt som vuxen. Jag har varit föräldraledig, pappaledig alltså. Jag har enbart fått positivt gensvar från min omgivning. Chefer och arbetskamrater har önskat mig en bra sommar, och varit uppmuntrande mot mig.
Men det finns en mörk baksida av denna ljusa verklighet. Jag är sjuksköterska och arbetar i Stockholms läns landsting. Och då ska man inte skaffa barn, för det resulterar i färre vårdplatser. Jag har dessutom haft den dåliga smaken att skaffa barn med en annan kollega, så vi är dubbelt skyldiga.
När sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt nyligen i DN kommenterade bristen på sjuksköterskor inom barncancervården var hennes svar att den beror på att sjuksköterskor flyttar eller går på mammaledighet. Ur jämställdhetssynvinkel är det ett förbluffande uttalande.
Är det bara kvinnor – mammor – som har ansvar för konsekvenserna av att det föds barn? Har männen, papporna, ansvarsfrihet efter befruktningen? Nå, Filippa kanske bara generaliserade; hon kanske bara bortsåg från de manliga sköterskorna vilka utgör knappt 10 procent av yrkeskåren.
Men även om Filippa Reinfeldt har en modernare syn på jämställdhet än hon ger uttryck för i sin kommentar så finns det en annan bekymrande aspekt av hennes uppfattning om ansvaret för sjukvården. Det gäller synen på de anställda. Är det en överraskning för Filippa att även sjuksköterskor i Stockholm ibland skaffar barn?
Uppenbarligen är det ett stort problem, eftersom det är de föräldralediga sköterskornas frånvaro från arbetet som orsakar den dokumenterade bristen på vårdplatser. Hur vill Filippa Reinfeldt angripa problemet med sköterskornas fertilitet? Löneökningar till de som genomgår en steriliseringsoperation? Livegenskap som anställningsform i landstinget?
Det skulle ju innebära att de som föder barn inte hade rätt till föräldraledighet utan vore arbetsgivarens egendom. Kanske lite väl visionärt, och definitivt inte i enlighet med svensk lagstiftning. Likafullt visar det vilken människosyn Filippa Reinfeldt förefaller ha: som landstingsanställd ska man helst inte ha något liv vid sidan av arbetet, och definitivt inte någon familj. Landstingets sköterskor förutsätts vara robotar utan egen vilja.
Jag vet inte om ovanligt många sjuksköterskor varit föräldralediga denna sommar. Däremot vet jag att föräldraledighet inte kommer som en blixt från klar himmel, utan är känd för arbetsgivaren flera månader i förväg.
Det sjukhus jag jobbar på har inte kunnat rekrytera sjuksköterskor, vilket högst sannolikt har att göra med löneläge och arbetsvillkor. Många sjuksköterskor undviker att ta anställning på de stora sjukhusen eftersom arbetet är för dåligt betalt och för stressigt. Det blir naturligtvis helt obegripligt om man utgår ifrån att sköterskor inte har några självständiga uppfattningar. Och den som inte förstår problemet lär få svårt att göra något åt det.
Filippa Reinfeldt är sjukvårdslandstingsråd, det vill säga den högste politiskt ansvarige för sjukvården i Stockholms län. Det är minst sagt oroande att hon inte ens verkar ha tänkt tanken att fråga någon av de sköterskor som arbetar i landstinget om deras vardag. Att ha en uppfattning om arbetssituationen för de anställda är en del av ansvaret. Ett ansvar som Filippa inte tar.
Johan Sand, sjuksköterska, Stockholm
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
