Fixeringen vid vinstfrågan är ingen politiskt framkomlig väg. Socialdemokratin borde inleda en dialog om kvalitetsbegreppet och metoder för utvärdering. Det skriver Jonas Morian, kommunikationsrådgivare och S-debattör.
Efter LO-kongressens beslut om att ”non profit-princip ska gälla inom vård, skola och omsorg”, och beskedet från LO:s vice ordförande Tobias Baudin att friheten ”för riskkapitalbolag att plocka miljonvinster ur vår välfärdssektor är fullständigt oacceptabel”, har frågan om vinstdrivande företag inom välfärden blivit akut för socialdemokratin.
Det ställs stora krav på ledarskap från Stefan Löfven för att formulera en politik som tillfredsställer de motstridiga falangerna i den här frågan. Samtidigt handlar det inte bara om att ena partiet och arbetarrörelsen. Det gäller också att formulera en socialdemokratisk politik som vinner väljarnas förtroende.
Och trots den medierapportering som har varit kring missförhållanden inom inte minst privat driven äldreomsorg, förefaller svenska folket i huvudsak vara nöjda med att det finns alternativ till kommunala, landstingsdrivna och statliga verksamheter som barnomsorg, skolor, apotek, vårdinrättningar och äldreboenden. Få önskar vrida klockan tillbaka och återupprätta offentliga monopol. Däremot vill självklart alla få ut bästa möjliga välfärd för skattepengarna.
Själv tror jag att lösningen ligger i att vidga perspektivet och inte se frågan som enbart en om ja eller nej till vinstdrivande företag. I stället måste S ställa sig på brukarnas och personalens sida. Fokus måste ligga på kvalitet.
Socialdemokratin har historiskt varit en pragmatisk rörelse som förmått skapa strategiska allianser såväl inom politiken som näringslivet. Löfven har varit tydlig med att han vill sträcka ut en hand till näringslivet och har visat stor förståelse för dess villkor, samtidigt som alliansregeringen kallat samma näringsliv för ett särintresse. I SVT:s Agenda slog Stefan Löfven nyligen fast att ”Man kan ha överskott i verksamheten och ändå ha bra kvalitet”. Frågan om vinster i välfärden är med andra ord inte fullt så svartvit som en del vill göra gällande.
Löfven konstaterade samtidigt att det inte låter sig göras att bara förbjuda vinster; ”Det finns 50 olika sätt att komma runt det”. Det kan exempelvis ske genom höga löner till ledningen, aktieutdelning eller interndebitering av lokalhyror. När debattörer i Sverige pekar på att andra länder lagstiftat mot vinster inom välfärden, blundar man för de konstruktioner som gjorts för att gömma undan vinster. Själv har jag svårt att förstå poängen med ett system som skapar incitament för fiffel. Om företag i stället får göra det företag gör bäst – koncentrerar sig på att bedriva verksamheten så bra och effektivt som möjligt så att kunderna blir nöjda och man kan ta ut en vinst – så blir det betydligt lättare att kontrollera och beskatta.
Andra verksamheter, bland annat en del kommuner, går för övrigt också med vinst utan att det höjs några röster för begränsning. Det torde bli svårt att i lag formulera hur entreprenörer inom vård, skola och omsorg inte tillåts göra vinster, medan samma krav inte ska gälla företagen som bygger dessa skolor och vårdinrättningar, städar dem eller levererar mat. Fixeringen vid vinstfrågan är med andra ord ingen politiskt framkomlig väg.
Socialdemokratin borde i stället inleda en dialog med företrädare för näringen, berörda fackliga organisationer, samt brukar- och anhörigrepresentanter om kvalitetsbegreppet och metoder för utvärdering. Även sådant som resurser, arbetsmiljö och etik bör tas upp under dessa samtal. Rimligen är intresset för detta betydligt större än för driftsformer och vinstmarginaler.
Sedan har vinstkritikerna en poäng i att det upplevs stötande med företag som drivs med skattemedel och som slussar vidare överskott till ägarbolag i skatteparadis. Men då är det vad man borde se över. Inget tvingar kommuner och landsting att lägga ut verksamhet på entreprenad till sådana företag. Lagen om offentlig upphandling har sina brister, men ger ändå möjlighet att sortera bort oseriösa aktörer.
Socialdemokratins starkaste kort har alltid varit att man satt samhällsnytta framför ideologiskt käbbel. Det finns en tredje väg ut ur vinstdebatten, om fokus sätts på kvalitet snarare än vinstbegränsning. Jag hoppas att mitt parti väljer denna väg.
Jonas Morian, frilansskribent, kommunikationsrådgivare och s-debattör
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
