Debatten om europakten har i Sverige mest handlat om vårt eget förhållande till euron och EU. Ger pakten oss inflytande? Är den ett steg på vägen mot fullt medlemskap i euron? Det är ingen oviktig debatt. Det sista utkastet till text inför toppmötet visar att det svenska inflytandet skulle bli minimalt om vi ansluter oss, att vi inte måste följa paktens regler som icke euroland om vi inte vill det och att skyddet för fackliga rättigheter inte är särskilt övertygande.
Men en ännu viktigare fråga borde vara om Europakten är en bra idé i sig. Jag menar att den inte är det.
Europakten fokuserar helt på hur man ska tvinga medlemsländer med underskott att skära ner. Det byggs upp ett system för övervakning och sanktioner för att tvinga fram neddragningar i ländernas budgetar. Med tanke på hur djup krisen är verkar det delvis handla om symboliska krav och önsketänkande, många av krisländerna är långt ifrån att klara dem. Men vad händer om man verkligen försöker?
Recessionen sprider sig nu runt EU och verkar även nå oss i Sverige. Det finns en uppenbar risk att snabba hårda nedskärningar skulle bidra till att den samlade ekonomin krymper, och med den krymper även staternas intäkter. Risken är uppenbar att en allt för hård åtstramning gör det svårare både att få igång hjulen i ekonomin och att få ner skuldernas andel av ekonomin. Många EU-länder riskerar att fastna i en ond cirkel av ökande arbetslöshet och minskande ekonomisk aktivitet.
Den ekonomiska krisen i EU har flera samverkande orsaker och bilden ser olika ut i olika länder. I några länder är hög skuldsättning en viktig förklaring till krisen. I andra länder är det främst dålig konkurrenskraft eller stora bankförluster som är krisens huvudorsak. Men europakten är endast utformad för att försöka minska skuldsättningen. Den gör inget för att höja konkurrenskraften för att få bukt dålig bytesbalans. Inte heller görs något åt bankernas risktagande och utsatta situation. Tvärtom slog EU fast att bankerna inte ska behöva ta risker för framtida nedskrivningar av staters skulder samtidigt som idén till pakten sjösattes för jul.
Finanskrisens gyllene regel om privata vinster och offentliga förluster ligger fast. Frågan om konkurrenskraften hänger intimt samman med euron i sig. Länder påtvingas med euron en valuta med fel växelkurs. Även bankernas förluster hänger samman med hur den gemensamma räntan gynnade spekulation och stigande priser. Men i EU är euron en helig ko som inte får ifrågasättas. Krisen kan i dagens EU bara bekämpas genom nedskärningar – när det skulle behövas en reglering av finansmarknaden, investeringar och att länder får lämna euron för att återfå sin konkurrenskraft.
Eurokrisen är också en demokratisk kris. Förslaget till europakt har inte ens funnits på svenska och har varit hemligstämplat inför toppmötet. Det är en parodi på demokrati när varken medborgarna, media eller många av våra folkvalda kan läsa de texter som det handlar om. Då frodas i stället myter och missuppfattningar om förslaget. I förslaget ska avgörande makt över den ekonomiska politiken föras från folkvalda i medlemsländerna till icke folkvalda tjänstemän i EU-kommissionen och domarna i EU:s domstol. Det är en avdemokratisering av den ekonomiska politiken som passar allt för väl in i mönstret av diktat från Bryssel, teknokrater som tar över regerandet i krisländerna och det tyska förslaget om att ställa den grekiska ekonomin under tvångsförvaltning.
Samtidigt växer vreden och misstron mot EU även i länder där stödet för unionen tidigare var starkt. EU har blivit synonymt med nedskärningar, arbetslöshet, vanmakt och en politik där vanligt folk offras för att euron och bankernas ska räddas till varje pris. Den bristande demokratin riskerar att brisera i folklig vrede.
Därför bör vi tacka nej till europakten. Inte bara för att den inte ger oss inflytande och för oss närmare euron utan även för att den är dålig för EU och Europa.
Jonas Sjöstedt, partiordförande Vänsterpartiet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
