ledare Krisberedskap är en övning i att hålla två tankar i huvudet samtidigt. Att vara beredd på det som kan förutses, och vara beredd på att sådant som inte kan förutses också kan inträffa.
Vi visste alla att världen förr eller senare skulle drabbas av en influensapandemi, men vi visste inte när, och exakt hur. (Och vem hade kunnat föreställa sig att det skulle vara en influensa som fick folk att tappa luktsinnet?!?)
När hela världen drabbas av en kris samtidigt, hur ska vi, ett litet geografiskt perifert land, få tag i det vi behöver för att klara krisen? Livsmedel, insatsvaror till industrin, skyddsutrustning, läkemedel.
Ett svar är så klart frihandel: det vi inte har själva ska vi kunna köpa av andra. Därför har Sverige ett strategiskt intresse av att bidra till att världen har ett robust system för handel, och rättssäkra och rättvisa mekanismer för att läsa handelskonflikter, så att handeln inte blockeras.
Frihandel är nästan alltid det bästa. Många lärande decennier in i globaliseringen är världens varuförsörjningskedjor onekligen mycket sofistikerade. De kan leverera i princip vad som helst, just in time.
Men de är inte alltid tillräckliga. Särskilt när det ska gå snabbt. Och när produkter ska inhandlas i knivskarp konkurrens med andra, mycket större länder. Det är den bittra erfarenheten av svenska regioners försök att inhandla skyddsutrustning under några intensiva och dramatiska veckor i mars och april 2020. Regionerna var helt enkelt för små för att få vara med och slåss om leveranserna.
Just nu är jodtabletter restnoterade. På alla apotek i hela Sverige.
Svenska undersköterskor fick pyssla ihop sina egna visir, tillverka munskydd av dammsugarpåsar och gå till jobbet rädda att riskera både sina egna och andras liv.
Därför är det nödvändigt att Sverige har egna lager, också.
Det har vi vetat länge.
Ekot visar i en omfattande granskning av rapporter och utredningar från de senaste 20 åren, att många av de brister i Sveriges beredskap som fick så allvarliga konsekvenser under pandemin var kända för både nuvarande och tidigare regeringar. Långt före pandemin bröt ut.
Ekot har gått igenom ett hundratal rapporter från ”Förordning om åtgärder för fredstida krishantering och höjd beredskap” från 2001 till MSB:s ”Nationell risk- och förmågebedömning” från slutet av 2019.
Så varför har inget hänt? En förklaring finns i avskaffandet av totalförsvaret, som skedde utan att försvarets ansvar för beredskapen flyttades över till andra myndigheter.
Liberaliseringen av apoteksmarknaden är ett exempel bland många. Göran Hägglund, partiledare för förstatliga sjukvården-partiet Kristdemokraterna och socialminister i Alliansregeringarna, ångrar numera hur avregleringen gjordes.
I ”Apoteksmarknadsutredningen”, SOU 2008:4, som föregick avregleringen 2009, konstaterades att det inte finns något behov av ”en lagstadgad skyldighet för den som bedriver detaljhandel med läkemedel eller andra aktörer” att ta ansvar för läkemedelsförsörjningen, till exempel genom att ha tillräckliga lager. Detta eftersom det bland dessa privata aktörer kommer att finnas ”ett intresse för att på affärsmässiga grunder fullgöra uppgifter inom totalförsvarets läkemedelsförsörjning”.
Tanken var att försvaret skulle betala för att apoteken skulle hålla lager. Problemet var att ingen sådan upphandling skedde.
– Sett i backspegeln så är det självklart att det borde ha byggts upp en mekanik och ett ansvar för att den här funktionen skulle upprätthållas, säger Hägglund när han intervjuas av Dagens Nyheter.
Det är orättvist att dra alla regeringar över samma kam. Den nuvarande regeringen har faktiskt agerat på larmrapporterna. Redan innan pandemin tillsatte man en utredning under ledning av Åsa Kullgren, som redan i år har presenterat en rad konkreta förslag.
Det är bråttom att förverkliga utredningens förslag. Just nu är jodtabletter restnoterade. På alla apotek i hela Sverige. Och där är mycket oklart om det finns jodtabletter i lager någonstans, och hur de i så fall ska distribueras. Om det inträffar en olycka, kärnkraftverk eller en kärnvapenbestyckad ubåt, ska alla barn och unga ta en jodtablett inom 24 timmar. Om apoteken då ska försöka köpa in ”Just in time” kommer det att vara för sent.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
