Om jag får förtroendet att bli EU-politiker kommer jag göra allt för att driva en feministisk ekonomisk politik. Jag tävlar gärna med FI på att vara bäst i klassen på feminism, skriver Jytte Guteland (S).

Jag är feminist. Jag blev det redan i skolan när jag reagerade på upprättandet av ”bröstlistor” i klassen.

Jag stärktes i den egna övertygelsen om könsorättvisorna när jag i styrelserummet bemöttes i diskussionen med ”lilla gumman”. Men främst, jag har i mitt politiska arbete allt för gånger stött på människor som vittnar om hur maktbalansen i samhället ser ut.

Kvinnorna på äldreboendet i Hovfors som berättade om de delade turerna. Tjejen på Gina Tricot som berättade om de sena kvällarna med stängning och om hur orimliga arbetstiderna var. Kvinnorna på Nationellt Centrum för kvinnofrid som ännu en gång berättade om våldet mot kvinnor. Hur viktigt det är att vi blir medvetna om strukturerna bakom, det vill säga samhällets syn på kvinnor och män.

Det är därför befriande med en riktigt ordentlig feministisk debatt i en valrörelse. Det var länge sedan. Jag gläds åt detta och vill gärna tävla med FI om att vara bäst i klassen på feminism.

Vi feminister i alla partier behöver ta på oss ledartröjan och visa att vi vill ha en förändring i samhället.

Jag vill att Socialdemokraterna blir det mest jämställda partiet i Sverige. Min vision är att vi såväl i Europaparlamentet som i den nationella valrörelsen visar att vi vill förändra det patriarkala samhället vi lever i.

Om jag får förtroendet att bli Europaparlamentariker vill jag arbeta för en feministisk ekonomisk politik.

Jag arbetade själv vid finansdepartementet som politiskt sakkunnig när Socialdemokraterna hade regeringsmakten och jag vet vilken betydelse det har för tillväxt att arbeta för en jämställd arbetsmarknad.

EU hade nolltillväxt så sent som 2013. Krisen är inte över. Vi lever fortfarande i en tid där ekonomin är spekulativ och instabil. Vi behöver fördela medel från den spekulativa finansmarknaden och till den reala ekonomin. Framförallt till underbetalda kvinnor. I Sverige är detta, att satsa på ensamstående kvinnor, den enskilt viktigaste åtgärden för att skapa jämlika förutsättningar i samhället.

Thomas Piketty, som i internationella medier beskrivs som personen som kan komma att vända hela den ekonomiska debatten, har arbetat i 15 år med att samlat in information om inkomster, förmögenheter och skatter på ett sätt som ingen annan har gjort.

Han visar på ett övertygande sätt hur allt större förmögenheter samlas hos ett fåtal. Han slår hål på myten om ett ”trickle down” – att det skulle komma att ske en automatisk utjämning.

Den tyngsta punkten i hans kritik går ut på att marknadsekonomi, om den lämnas otyglad, skapa klyftor, ”vilka utgör ett potentiellt hot mot de demokratiska samhällena och de värden och sociala rättvisa på vilken de är baserade.”

Självklart måste vi också driva en rad reformer för att förändra maktbalansen i samhället. En sådan är kvotering i bolagsstyrelser. Jag köper inte att det kommer att reglera sig själv. Makt reglerar sig inte rättvist av sig själv.

Jag vet hur dessa argument har lyckts få sådant fäste. Historien visar ju att reformer krävs för att ändra maktstrukturer. Makten behålls annars hos dem som är privilegierade, i detta fall hos männen.

Det våras för feminismen. Makt och rättvis ekonomisk fördelning är grundbultar om vi ska lyckas vända attityderna. Den dagen när vi inte vet om makten ligger hos en man eller kvinna, då slipper kvinnorna att vara subjekt. Då slipper våra döttrar bröstlistor. Då lär vi våra söner att vi alla är lika mycket värda. Då har vi förebyggt framtida våld och prostitution.

Jytte Guteland, kandidat till Europaparlamentet (s)