Varje år skattefuskas 50 miljarder kronor bort i Stockholms län. Sex av tio kommuner i länet saknar rutiner för att säkerställa att upphandlingar inte bidrar till oseriöst företagande. Det skriver K-G Westlund, ombudsman för LO-distriktet i Stockholm.
Varje år skattefuskas det bort cirka 50 miljarder kronor i Stockholms län. Förutom uteblivna skatteintäkter, som kunde ha använts till att utveckla välfärden, bidrar fusket även till att villkoren på arbetsmarknaden dumpas. Konkurrensen snedvrids så att seriösa företag som följer lagar och regler inte har en chans att konkurrera.
LO-distriktet i Stockholms län har beräknat omfattningen av skattefusket i Stockholms län och genom en enkätundersökning granskat rutinerna för länets kommuners rutiner för inköp och upphandlingar. Resultaten är entydiga, merparten av kommunerna i länet behöver vidta åtgärder för att säkerställa att skattemedlen inte hamnar i händerna på ekonomiska brottslingar.
Kommunernas rutiner vid upphandling av varor och tjänster måste skärpas. Sextio procent av kommunerna i Stockholms län saknar idag skriftlig rutin för att säkerställa att kraven som ställs verkligen efterföljs. Trots rättsvårdande myndigheters varningar om allt grövre och organiserad brottslighet saknar kommunerna rutiner för att exkludera dem som bryter mot lagar och regler. I stället för att motverka skattefusk slösar kommunerna med skattepengarna och bidrar till att uppmuntra oseriös företagsamhet.
I dagsläget kontrollerar knappt hälften av kommunerna i Stockholm inte underleverantörer. Det medför att många av de företag som kommunen anlitar inte kontrolleras. Exempelvis inom byggbranschen är det vanligt att företag anlitar underleverantörer. En upphandlande enhet som följer LOU:s regler om leverantörskontroll har förvisso kontroll på den vinnande anbudsgivaren. Däremot saknas oftast kunskap om hur eventuella underleverantörer sköter sig.
Kommunerna i Stockholms län gjorde inköp för över 60 miljarder kronor förra året – ofta utan koll. Kommunerna vet ofta inte vem de gör affärer med. Utbetalningarna stämmer inte överens med kontospecifikationen. Upp till fyra procent av leverantörerna har betalningsanmärkningar.
Trots att flertalet svenskar och de politiska partierna säger att de gillar den svenska modellen så kräver inte kommunerna att deras leverantörer följer reglerna på svensk arbetsmarknad. Tyvärr är det få som förstår och än färre försvarar den svenska modell som förutsätter att arbetsmarknadens parter ska reglera lön och anställningsvillkor. En fungerande arbetsmarknad ligger inte enbart i arbetstagarnas intresse. Det handlar om att skapa förutsättningar för konkurrens på lika villkor. Seriösa företag ska kunna överleva.
Det går att göra något åt problemen.
LO-distriktet har ställt upp fem punkter för att minska den ekonomiska brottsligheten och få fler att betala skatt:
• Kommunerna ska ha skriftliga rutiner för kontroll. Alla avtalsbundna leverantörer ska bevakas löpande.
• Huvudentreprenören ska bli ansvarig för underentreprenörerna.
• Kommunerna bör kräva kollektivavtal vid upphandling och inköp.
• Skatteverket få rätt att genomföra riktade och oanmälda kontroller.
• Sverige ska satsa mer på att stävja ekonomisk brottslighet.
Med den ”vita jobb” modell som nu tillämpas i Malmö samverkar kommunen med fackföreningsrörelsen för att skapa bättre förutsättningar för de seriösa företagarna att klara sig. Deras arbete med att exkludera skattesmitare och andra oseriösa företag, samt kräva att entreprenörer som anlitas i sin tur anställer unga och långtidsarbetslösa visar på att det går att ta samhällsansvar – om man vill!
K-G Westlund, ombudsman LO-distriktet Stockholm och föreläsare
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
