Kall medietystnad om löntagarfrågorna

ledare Aldrig tidigare har Socialdemokraterna och LO-facken mobiliserat så kraftfullt inför ett val. Men i övrig mediebevakning, inte minst i public service, ignorerades löntagarnas villkor.

LO satsade 30 miljoner på att få fler fackliga väljare att rösta S med målet mera medlemstrygghet och mindre missbruk av människor i arbetslivet.

Och satsningen har varit imponerande:

• Socialdemokraterna har pratat med 1 miljon väljare.
• LO-förbundens medlemmar har genomfört över 649 000 samtal på arbetsplatser eller i telefon, och räknar med närmare 700 000 genomförda samtal när allt registrerats in.
• LO:s sista valfilm som även gick på bio har över en miljon visningar och är den mest visade fackliga filmen på Youtube i Europa, över 200 000 fler visningar än TCO:s like a swede.
• Kommunal har genomfört 270 000 samtal.
• Och LO-distriktet i Västsverige har ensamma genomfört 130 000 samtal på arbetsplatser och med medlemmar, i förhållande till de 80 000 som man hade satt som mål.

Med andra ord: En respektingivande mobilisering för demokratin. Hur hade det sett ut om den inte genomförts?

Detta i ett samhällsklimat där Svenskt Näringsliv nästan utan debatt kunde gå ut och förbjuda facket att ha möten om politik på arbetsplatserna.

Denna massiva mobilisering bland medlemmarna har pressat tillbaka SD-sympatierna bland arbetare och stärkt stödet för S, i synnerhet  under de sista två veckorna när facket ökade tempot och samtalade med över 300 000 inom loppet av 14 dagar, enligt LO:s egen analys.

Andelen SD-väljare inom LO-gruppen ligger nu runt 24 procent medan S får cirka 40  procent av rösterna, enligt SVT:s vallokalsundersökning, som dock inte ska förväxlas med det verkliga valutfallet, som inte är färdigräknat.  Men SD-stödet har i det närmaste fördubblats och S har gått ner från cirka 51 procent jämfört med motsvarande siffror valet 2014.

Fler LO-medlemmar röstade dock rödgrönt än på SD och alliansen.

Även inom det största LO-facket, Kommunal har SD gjort inbrytningar och når runt 22 procent av medlemmarna, en fördubbling jämfört med förra valet, enligt en körning Kommunalarbetaren låtit göra av 800 väljare.

S får cirka 41 procent, jämfört med 54 förra valet. En större andel män valde SD, 26,8 procent jämfört med 21,6 procent av kvinnorna.. Men SD måste sägas ha lyckats med sin redan för flera år sedan deklarerade föresats att bli ett parti även för kvinnorna i vården.

Det handlar framför allt om oron i samhället och synen på invandring, menar Anders Lidström, professor i statsvetenskap vid Umeå universitet. Språkfrågan på arbetsplatserna, som lyfts av en SD-medlem och undersköterska i en intervju i Dagens Arena, kan också ha spelat in.

Kommunals ordförande Tobias Baudin har framfört berättigad kritik mot arbetsgivaren  SKL som med låga krav på språkkunskaper kunnat lämna walk over på sitt arbetsgivaransvar,

Även inom TCO och SACO ökade SD-stödet.

Vad driver löntagare mot ett högerinriktat parti som tillsammans med alliansen driver en rad förslag som skulle minska facket inflytande och öka antalet osäkra jobb?

LO:s satsning har fått genomföras under kall medietystnad, som om vanligt folks villkor på jobbet var ett särintresse och inte ett allmänintresse.

SD står stadigt på arbetsgivarnas sida.

Kanske har detta ingen betydelse alls, för väljare som ser motståndet mot invandringen som den viktigaste frågan, oavsett hur den egna plånboken och tryggheten påverkas. Vi vet  inte om de röstar främlingsfientligt av övertygelse eller bara för att de inte fått veta vad SD står för i löntagarfrågor. Men om de inte brydde sig skulle de förmodligen inte betala för att vara med i facket.

LO:s satsning har ändå fått genomföras under kall medietystnad, som om vanligt folks villkor på jobbet var ett särintresse och inte ett allmänintresse.

Det gäller inte minst partiledardebatterna i SVT, som ska skildra samhället så att alla väljare känner igen sig.

Jimmie Åkesson, utmanaren om LO-rösterna,  fick oftast lägga ut texten i sin egen trygghetszon och slapp besvärliga frågor om hur han ska fixa så att kvällsarbete och delade turer upphör i vården, utan att ha en realistisk budget.  Eller varför han samtidigt tycker att det är okej att stapla visstidsanställningar ovanpå varann och röstade emot ett förbud i riksdagen.

Det gick så långt att SD:s ekonomisk politiske talesperson Oscar Sjöstedt i Aktuellt oemotsagd kunde neka till att han i Kommunalarbetaren sagt att han vill ha större löneskillnader trots att hans intervju finns på band.

Här trädde ingen demokratiparagraf in.

Och när Stefan Löfven under en SVT-debatt försökte lyfta det oroande sambandet mellan otrygga arbetsvillkor och sexuella övergrepp på arbetsplatsen, centralt i  #metoo-debatten, i en duell med SD-ledaren möttes han av hånskratt.

I år firar vi att det är hundra år sedan demokratin med beslut om allmän och lika rösträtt infördes i Sverige efter ett framgångsrikt samarbete mellan socialdemokrater och liberaler.

Men att demokratin, i form av vår medborgarägda public service, samma år inte ger plats åt en klassisk höger-vänsterfråga är sorgligt.

Fotnot*Valu är uppdaterad onsdag 12 september 2018 kl 20:18.