Kampen för abort har inga gränser

Kvinnors rätt till abort är en för stor fråga för att den inte ska diskuteras på EU-nivå. 

EU bestämmer inte över aborträtten. Under rådande omständigheter är det för väl. Högerns grepp om Europa ger efterverkningar på kvinnors rätt till sin egen kropp.

Senast handlade det om den så kallade Estrelaresolutionen, som röstades ner till ljudet av högljudda högermän i Europaparlamentet. Även om aborträtten inte ligger inom EU:s kompetens, är det kanske den viktigaste feministiska frågan att driva på europeisk nivå.

Kvinnors kroppar får sällan vara just kroppar, och framförallt inte våra egna. Det är få saker som så många har så mycket åsikter om. Det är handlar om form, funktion och roll. Och de hänger alla ihop. Med varandra och med aborträtten.

I Europaparlamentet röstas förvånansvärt nog ofta HBTQ-rättigheter igenom utan större problem. Samtidigt applåderas det lika högt när jämställdhetsmål röstas ner som när Bajen gör mål på Söderstadion. Kvinnans roll i EU är inte bakom en dator på ett kontor, utan framför spisen.

Rätten till abort handlar inte enbart om rätten till sin egen kropp. Ur ett individperspektiv handlar det om möjligheten att själv kunna bestämma över familjebildning, och därmed över frågor som sin utbildning och möjligheten till försörjning. Helt enkelt makten över sin livssituation och sin ekonomi.

I ett större perspektiv handlar aborträtten om så mycket mer än abort. Kopplat till frågan är information och tillgång till preventivmedel, möjligheten till sexualundervisning och stamcellsforskning.

Rätten till abort är också en fråga om folkhälsa. Gravida slutar inte att göra abort för att det inte är tillåtet. I stället utförs aborter osäkert och olagligt. Det är oerhört riskabelt för den gravida, som riskerar sitt liv för att avbryta en graviditet. Utan rätt till abort tvingas även kvinnor att genomgå riskfyllda graviditeter, som kan sluta med döden för både mor och barn.

Nej, EU bestämmer inte över aborträtten. Men det spelar stor roll för kvinnors rättigheter vem som sitter i Europaparlamentet. Inte bara i parlamentets jämställdhetsutskott, utan även i utrikesutskottet som hanterar EU:s bistånd. Och det handlar inte om den liten summa pengar. EU är världens största biståndsgivare.

Sverige är ganska bra på att ge bistånd till frågor som rör sexuell- och reproduktiv hälsa. Det borde även EU vara. Kondomer, förlossningsvård och rätten till fri och säker abort är sådant som EU:s biståndspengar ska stödja.

Det är ingen som driver att EU ska få fatta beslut om aborträtten. Men det är naivt att tro att personerna i parlamentet, kommissionen och rådet inte har påverkan på det som sker i sina hemländer.

Anti-abortlobbyn i EU är stark och den har stor påverkan framförallt på högern och de främlingsfientliga partierna i Europaparlamentet. Just nu hörs anti-abortlobbyn mer än de feministiska grupper som agerar för kvinnors rättigheter inom unionen.

De högljudda högermännen kommer att fortsätta att arbeta för ett EU där kvinnors rättigheter inte tas tillvara. Det är upp till oss väljare att rösta fram ett Europaparlament som jublar när Estrelaresolutionen antas.

Aborträtten är inte en nationell angelägenhet. Feminismen har inga gränser. Kvinnors rätt till sina kroppar måste bedrivas överallt. Även i EU.