debatt Antisemitismen är ett allvarligt och utbrett samhällsproblem. Flera vittnar om att det blivit svårare att leva ett öppet judiskt liv. Det är fullkomligt oacceptabelt, skriver SSUs avgående ordförande Philip Botström.
Idag ser vi att antisemitismen och hatet mot judar uttrycks tydligt i högerextrema grupperingar, i vissa vänsterextrema kretsar och i islamistiska miljöer. Men antisemitismen i är inte ett isolerat problem som enbart förekommer i radikala sammanhang.
En studie av Brottsförebyggande rådet (BRÅ) från 2019 visar att antisemitiska hatbrott förekommer i många olika typer av miljöer och sammanhang. Man konstaterade att ”antisemitism förekommer i breda lager av befolkningen och skär genom olika religioner, sekulära grupper, politiska positioner och ideologier.”
För att kunna förebygga och motverka antisemitismen i samhället måste vi förstå omfattningen, dess orsaker och fulla konsekvenser.
I juni i år publicerade Forum För Levande Historia en ny rapport som visar att 5 procent av den svenska befolkningen, vilket motsvarar en halv miljon människor, har starka antisemitiska attityder. För att kunna förebygga och motverka antisemitismen i samhället måste vi förstå omfattningen, dess orsaker och fulla konsekvenser. Hela samhället måste anstränga sig för att motverka antisemitism på både kort och lång sikt.
Under hösten 2020 undersökte Malmö stad förekomsten av antisemitism och förutsättningarna för judiskt liv i Malmös skolor. Rapporten visar att judiska elever möter mer eller mindre öppet antisemitiska konspirationsteorier på fritiden, i sociala medier och i skolan, så kallad “skolgårdsantisemitism”. Alla de intervjuade judiska eleverna framförde att judar håller sig ifrån vissa Malmöskolor då de inte känner sig säkra där.
Malmörapporten visar att det ofta saknas tillräckliga förutsättningar och kunskaper bland lärare och skolpersonal att arbeta mot antisemitism. En av slutsatserna är att det behövs mer kunskap och utbildning i demokrati, mänskliga rättigheter, antirasism och specifikt frågor om antisemitism, konspirationsteorier och de nationella minoriteterna. Skolan ska vara en plats som garanterar varje elev trygghet och respekt för alla människors lika värde. Barn ska aldrig behöva behandlas illa, känna rädsla eller diskrimineras på grund av sin religion eller etniska tillhörighet. När det sker måste det alltid följas av kraftfulla och omedelbara konsekvenser.
Det finns även en stor utmaning med hot och trakasserier mot föreningar och samfund i runt om landet, inte sällan med antisemitiska eller andra typer av rasistiska förtecken.
Även inom civilsamhället har vi sett exempel på kunskapsluckor som gett utrymme för antisemitiska konspirationsteorier. Det är viktigt att hela civilsamhället, inte minst alla vi som är uttalade antirasister, tar det här på största allvar. Antisemitiska attityder och konspirationsteorier måste, oavsett ursprung, motiv eller sammanhang, motverkas kraftfullt med alla tillgängliga medel.
2016 beslutade Internationella alliansen till minne av Förintelsen (IHRA) om en arbetsdefinition av antisemitism. SSU står bakom IHRA:s definition och tillhörande lista med exempel på vad som klassas som antisemitism. Den är viktig som utgångspunkt i det fortsatta arbetet med att förebygga och motverka antisemitism i Sverige.
Regeringen har gett Polismyndigheten i uppdrag att vidta åtgärder mot rasism, hatbrott och andra brott som hotar demokratin genom utbildningsmaterial och samverkan med olika aktörer. Anslagen till säkerhetshöjande åtgärder för civilsamhället, trossamfund och skolor har höjts, vilket är bra. Men ytterligare resurser kommer krävas de kommande åren för att säkerställa att inga antisemitiska hatbrott drabbar varken föreningar eller församlingar.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) har fått ytterligare medel för att fördela statsbidrag till projekt som särskilt syftar till att bekämpa bland annat antisemitism. Det är också bra. Men det behövs bättre och mer riktade kunskapsstöd till ideella ungdomsorganisationer som vill jobba proaktivt för att förebygga spridning av antisemitiska konspirationsteorier.
Den kartläggning och undersökning som genomfördes i Malmö stad om förekomsten av antisemitism och förutsättningarna för judiskt liv i Malmös skolor är viktig. Den bör inspirera samtliga Sveriges kommuner att göra liknande kartläggningar av sina skolor.
Den 13-14 oktober 2021 står regeringen värd för Malmös Internationella forum för hågkomsten av Förintelsen och bekämpande av antisemitism. Till Malmöforumet har statsminister Stefan Löfven bjudit in 50 stats- och regeringschefer, experter, forskare och representanter från civilsamhället. Förhoppningsvis lägger det grunden för ett intensifierat samarbete mot antisemitism. Kampen mot antisemitism och rasism måste föras gemensamt, i alla sammanhang, på alla platser i alla länder. Det är ett ansvar vi delar tillsammans.
Philip Botström
avgående förbundsordförande SSU
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
