debatt En ny rapport visar på oroande rasism och antisemitism mot judiska elever i skolan. Men hur ska skolan kunna motarbeta kränkningar och trakasserier, när den rasistiska retoriken normaliserats och används även av skolpersonal, undrar bibliotekarien Soledad Cartagena.
I den aktuella rapporten ”Skolgårdsrasism, utanförskap och konspirationsteorier” intervjuas judiska elever och lärare. Rapporten, som är ett samarbete mellan Malmö stad och Judiska Församlingen i Malmö, belyser antisemitismen och rasismen som judiska elever möter i skolan.
”Och det var vinter så de började kasta snöbollar på mig och skrika att de hatar judar”, säger en elev. En annan berättar att ”Skämt är det som man möts av. Det är allt från ‘snåla jude’ till ‘jag ska gasa dig’. Jag har haft kompisar som också skämtat om det, och det känns faktiskt fruktansvärt att de tar sig sådana friheter och det man gör då är att normalisera en rasistisk jargong.”
Jag arbetar som skolbibliotekarie på flera olika skolor och blev inte förvånad över rapporten. I fikarummet har skolpersonal skämtat om att ”det Hitler och Stalin gjorde var kanske inte så dumt”.Eller skämta om att den förste som slängs överbord i en båt är den som inte ”är etnisk svensk” om en måste välja för att rädda de andra.
En personal som får inbrott i sitt hus av personer med rumänsk härkomst (hur hen vet att de är rumäner framgick inte) menar att ”inte konstigt att folk röstar på SD”. En skolpersonal säger att somalier är lata och vill bara lyfta bidrag. Jag hör en som arbetar med nyanlända elever upplysa en annan kollega om att hon måste lära en elev att sköta sin hygien eftersom hon inte klarar av det.
Jag hör dagligen elever fälla antisemitiska och rasistiska uttalanden på och utanför biblioteket.
På ett APT vill chefen att personalen diskuterar kränkningar och trakasserier på arbetsplatsen. Frågan skämtas bort av en kollega med att ”om vi mobbar Soledad för att hon är invandrare då kan vi bli anmälda”. På en skola berättar en rektor för mig att hon just haft ett föräldramöte med en pappa till en nyanländ elev och att ”det var ingen ordning, vare sig på pappan och syskonet som var med på mötet. De vet inte hur man uppför sig i Sverige.”
Jag hör dagligen elever fälla antisemitiska och rasistiska uttalanden på och utanför biblioteket. När jag påpekar det för personalen får jag bara en axelryckning och en trött blick tillbaka. De exempel jag tar upp är bara ett axplock av allt jag hört.
En dag står representanter för Nordiska motståndsrörelsen utanför skolan och delar ut infoblad om sin organisation men jag ser inte någon från skolan avhysa dem.
Skolans värdegrund är en skola som genomsyras av positiva relationer och som bygger på respekt och ömsesidigt förtroende. Och där alla kan känna sig delaktiga och trygga. På skolan råder nolltolerans mot droger, våld och rasism. Här behandlas alla lika.
Mirjam Katzin, som är samordnare mot antisemitism i Malmö stad och som skrivit ”Skolgårdsrasism, utanförskap och konspirationsteorier”, menar att studien ska vara ett kunskapsunderlag för hur Malmö stad ska arbeta med frågorna på skolorna.
Jag frågar mig hur det arbetet ska gå till när rasism och antisemitism och SD:s retorik har normaliserats överallt i samhället. Till och med bland dem som fostrar barn och unga till att bli demokratiska medborgare i samhället.
Soledad Cartagena, bibliotekarie, frilansjournalist och aktivist
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
