ledare Joe Biden gjorde oväntat starkt ifrån sig i demokraternas primärval under »supertisdagen«.
Joe Biden vann hälften av delstaterna under det som kallas »supertisdagen«, de flesta i amerikanska södern, medan hans utmanare Bernie Sanders tros ha klarat hem röststarka Kalifornien.
Nu är det i praktiken dessa två namn kvar som möjliga demokratiska presidentkandidater, sedan miljardären Michael Bloomberg gjort fiasko och Elisabeth Warren inte klarade av att vinna ens primärvalet i sin hemstat Massachusetts.
Men utgången av supertisdagen innebär att Sanders inte längre är en självklar vinnare när demokraterna samlas till konvent i sommar. Man kan gissa att de fortsatta primärvalen under våren kommer att ge en jämn strid om vem av de två huvudkandidaterna som samlar ihop flest delegater.
Det är högst tveksam om Joe Biden klarar av ens en blygsam systemkritik av vad den sittande presidenten står för.
Den överraskande starka insatsen av Biden under supertisdagen är en signal om att många partiaktivister har lagt in bromsen för Sanders, tycker att han är för vänsterradikal. Men har Biden verkligen några större chanser att slå Donald Trump i presidentvalet i november?
»Kan man nominera en man som säger att landet inte behöver några fundamentala förändringar?« Den frågan ställde Elisabeth Warren på ett valmöte förra måndagen. Utan namns nämnande var det en beskrivning av Joe Biden.
Det behövs utan tvekan förändringar. Men Biden vill inte som Sanders ha en kostnadsfri sjukvård för alla, avgiftsfria college, en radikal klimatpolitik och höjda skatter för de rikaste.
Många av de demokrater som under supertisdagen röstat för Sanders, är inte dummare än att de inser att inte allt av hans program går att genomföra. Vad de har röstat för är en radikal rörelseriktning i ett land som domineras av rövarkapitalism, allt djupare orättvisor och en oavbrutet ljugande president.
För att ha en chans mot Trump bör den som blir demokraternas kandidat kunna ifrågasätta presidentens bild av att det just nu går så väldigt bra ekonomiskt för USA.
Visst har man en rekordlåg arbetslöshet. Men lönerna ligger i snitt under vad de gjorde för 40 år sedan. Livslängden har nått rekordlåga nivåer. Löftet om att ta tillbaka industrijobb har Trump knappast kunnat infria.
En vidare spridning i USA av coronaviruset kan dessutom bli besvärlig för presidenten, eftersom andelen amerikaner utan sjukförsäkring ökat under hans tid vid makten. Riskerna ökar att smittade utan sjukförsäkring inte har råd att stanna hemma från jobbet och då sprider sig viruset vidare.
Det är högst tveksam om Joe Biden klarar av ens en blygsam systemkritik av vad den sittande presidenten står för. Trump kommer antagligen lätt att mosa »Sömnige Joe«, där det med Sanders blir strid om saken.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
