ledare Det pågår en global kapplöpning om vilket land som ska bli först med ett vaccin mot covid-19.
Riskerna är stora att politiska påtryckningar om att det ska gå fort resulterar i ineffektiva, inte tillräckligt utprovade och därmed farliga vacciner.
Vladimir Putin i Ryssland tog en sådan genväg och presenterade i förra månaden vaccinet Sputnik 5, som bara provats på 78 personer.
Han beskrev det som en vetenskaplig triumf, likt det forna rymdprogrammet. Detta trots att ryssarna hoppat över Fas 3, den slutliga provperiod där närmare 30 000 personer brukar testa ett vaccin, för att man till exempel ska upptäcka möjliga biverkningar.
I USA har president Donald Trump satt läkemedelsmyndigheten FDA under stark press att ge klarsignal för ett coronavaccin före presidentvalet den 3 november. Det amerikanska läkemedelsbolaget Pfizer sa häromdagen att man hinner bli klar tills dess. Osannolikt, menade de flesta experter, möjligen till årsskiftet.
Men ledningen för FDA har förklarat sig vara beredd att likt ryssarna hoppa över den nödvändiga Fas 3-testningen, vilket skulle ge Trump draghjälp inför valet.
Det finns nämligen i USA någonting som heter nödtillstånd. FDA gav efter press från Trump ett sådant tillstånd för malariamedicinen hydroxiklorokin till coronapatienter. Men sedan folk bland annat fick allvarliga hjärtproblem fick myndigheten efter tre månader dra tillbaka tillståndet.
Och kineserna? De ligger långt framme i vaccinutvecklingen och vill säkert av politiska skäl tvåla till USA genom att – med eller utan genvägar – komma först.
Blir folk sjuka av vaccinet får förstås vaccinations-motståndarna vatten på sin kvarn
Den här politiska kapplöpningen är på många sätt farlig. Medicinhistorien visar att de vaccin som hetsas fram kan visa sig rymma outforskade biverkningar. Ett tidigt poliovaccin i USA på 50-talet gjorde att folk fick polio, ett par hundra blev förlamade. Ett svininfluensavaccin som fick tillstånd i förtid av president Ford visade sig ge en ovanlig neurologisk sjukdom.
Och blir folk sjuka av vaccinet får förstås vaccinationsmotståndarna vatten på sin kvarn. Därför försäkrade nyligen sju läkemedelsbolag gemensamt att de inte tänker ta några genvägar som skapar risker för patienterna. Och det var därför Astra Seneca i måndags pausade de kliniska proven, sedan en provvaccinerats blivit sjuk.
De uppskruvade förväntningarna är ett problem, eftersom det är inget som genom ett trollslag får slut på pandemin. I början kommer alla inte att få det nya vaccinet. Det lutar också åt att de första vaccinerna inte ger immunitet annat än kanske ett halvår framåt.
Kapplöpningen om vem som ska bli först med ett vaccin, visar också tecken på vad forskarna kallar vaccinnationalism, alltså idén att det egna landets invånare ska få de första, kanske de enda doserna. Det påminner om den nationalism som gjorde att ett antal länder i våras nästan bokstavligen slogs om de alltför få respiratorer och skyddsutrustningar som då fanns.
Nu vägrar USA och Kina att deltaga i COVAX, ett program för att ge fattiga länder, ofta mer tyngda av pandemin än vi, en chans att få några doser, när det finns färdiga vaccin.
Ett hundratal länder har sagt sig stödja COVAX:s globala solidaritet. Men frågan är hur långt det räcker i vinter, när alla ropar efter det vaccin som då kommer fram. De enda säkra vinnarna verkar kunna bli läkemedelsbolagen, som staterna öst miljarder över till forskning, utan att företagen i praktiken alltid behöver ta ansvar för om vaccinet fungerar.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
