Inget våld är bortkopplat från sitt sammanhang. Våldet finns som en del i att framhärda en förvrängd form av maskulinitet – om inga andra tillvägagångssätt finns tillhands.
I Columbine år 1999 genomförde två unga män en massaker på ett gymnasium. Tolv elever mördades och en lärare och ett tjugotal elever skadades.
Alan Heisterkamp som var rektor på en skola i Sioux city 100 mil därifrån tog lärdom av denna massaker. Han byggde upp ett antivåldsprogram som heter Mentors in violence program (MVP) som går ut på att förebygga våld genom att uppmana andra elever och vuxna att lägga sig i.
När en femtonårig kille pucklar på en annan jämnårig och hans kamrater står runt omkring och hejar på är det inte en enskild händelse utan en del i en struktur som uppenbarligen accepteras på skolan om slagsmålet får fortgå. Det händer något med den som utsätts och den som utsätter andra för våld.
Unga män fostras in i en maskulinitetskultur där man förväntas ha makt över kvinnor och där en ska kämpa inbördes bland andra män för att bibehålla makten. Hot om våld eller utövande av våld är en del av den strävan eftersom det är viktigt att inte ”förlora ansiktet” inför andra. Detta är en kunskap som krävs för att förstå hur en kan bli extremist.
Om vuxna som finns i ungas liv inte tar ställning mot rasism, sexism, religionshat och homofobi och agerar när unga far illa så kan man omedvetet ha underlättat för radikalisering bland unga män om förutsättningarna för övrigt inte är bra för den unga killen.
Detta förstod Alan Heisterkamp och hans kollegor i Sioux city. Där har våldet i hela samhället gått ner till hälften på 14 år. Andra skolor i USA valde en annan väg efter skolskjutningen som fler vakter, poliser, låsta dörrar och övervakningskameror. Våldet har inte minskat på de skolorna.
Det finns teorier som menar att det idealiserade sättet att vara man på kräver att andra män positionerar sig i relation till det idealet och det legitimerar mäns sätt att se sig som överordnade och kvinnor som underordnade.
Inget våld är bortkopplat från sitt sammanhang. Våldet finns som en del i att framhärda en förvrängd form av maskulinitet om inga andra tillvägagångssätt finns tillhands. Våld eller hot om våld kan vara en utväg att positionera sig. Särskilt om det är så att en anser att hierarkier är viktiga att ha och inordna sig i. Det blir ett sätt att visa att man har kontroll och makt.
De flesta män använder inte våld och vissa kvinnor använder våld och kan också bli extremister. Men andelen kvinnor som utvecklas till terrorister är liten jämfört med män så det går inte att utesluta att maskulinitetsnormer är en viktig orsak till varför vissa osäkra unga män väljer just våldsbejakande extremism.
Forskning kring extremism visar att ideologi är en faktor liksom strukturella saker som ekonomisk orättvisa, arbetslöshet, bostadsbrist, korruption, diskriminering, polisvåld samt yttre omständigheter som hur det står till i världen. Men även händelser som skapar någon form av kris på ett personligt plan i den unga människan liv kan putta en ung människa över kanten.
Den ideologiska hemvisten är viktig men gemenskapen i gruppen lockar mest. Lojaliteten för gruppen bland unga män och att ”stå pall” och inte ge efter är svårt för unga osäkra killar att avstå ifrån om man inte har eller ser några andra alternativ.
Föreställningar om extremisten som en avvikare är avgörande för hur den uppfattas. Stereotypa föreställningar om vem som kan bli extremist och inte styr vårt tänkande och gör att vi låter bli att förebygga våld för att vi inte ser sambanden. Det är aldrig ”de där andra” som blir extremister. De två killarna på Columbine var killar som gick på gymnasiet. Bröderna i Paris bråkade förmodligen på skolgården.
Unga män som slår och misshandlar lever upp till normer för maskulinitet som är omhuldade i vårt samhälle – aggressivitet och manlig dominans. Och osäkra män använder denna fysiska kraft som medel för att tilltvinga sig denna dominans.
Karen Austin, projektledare för regeringsuppdraget unga män, våld och maskulinitet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
