Det är dags för en helt annan näringstillförsel till den eftersatta och ojämlika förlossningsvården, skriver Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson, Vänsterpartiet.
Kommer barnmorskan så att jag hinner få bedövningen eller är det redan försent? Kommer min förlossning att bli så utdragen att den leder till ett onödigt akut kejsarsnitt?
Det här är frågor en födande kvinna inte ska behöva ställa sig, men som i Sverige 2015 får ställas alltför ofta. Tillsammans med frågor om huruvida hon överhuvudtaget erbjuds en plats att föda i närheten av sitt hem, om förlossningen måste sättas igång för att spara tid, om hon får bristningar för att ingen personal finns där för att hålla tillbaka barnets huvud under utdrivningsskedet, eller om hon riskerar en förlossningsdepression av bristen på adekvat stöd under graviditeten.
Välfärden har fått stå tillbaka alldeles för länge i Sverige och det har drabbat kvinnor särskilt hårt. Hur samhället tar hand om födande kvinnor är ett viktigt mått på hur man ser på kvinnors hälsa och kvinnors rättigheter. Det gäller inte bara i utvecklingsländer där många kvinnor fortfarande dör i samband med graviditet och förlossningar, utan även Sverige.
Här har vi så länge berömt oss om hur låg barnadödlighet och mödradödlighet vi har, att vi inte verkar ha sett det sluttande plan som vården av födande kvinnor har hamnat på. Kvinnors reproduktiva rättigheter har betraktats som så självklara att de inte behöver värnas aktivt, men så är det inte.
Larmrapporter om platsbrist och underlivsskador har nu avlöst varandra i åratal. Nästan varannan kvinna som fött vaginalt får någon form av förlossningsskada. Skador som kan ha inverkan på kvinnans sexliv, inkontinens och andra fysiska problem som påverkar kvinnans liv på kort och lång sikt. Skador som gör sig påminda varje dag.
Det är hög tid för en ordentlig uppvärdering av födande kvinnors behov av god och rättmätig vård. I regeringens höstbudget har Vänsterpartiet därför drivit igenom ökade resurser till förlossningsvården. Landstingen får senast 15 december 200 miljoner kronor extra till satsningar på förlossningsvården och kvinnors hälsa.
Det är ett viktigt steg och det ska inte bli det sista. De kommande åren innebär budgetsatsningen 400 miljoner per år till förbättrad förlossningsvård.
Förlossningar har också blivit en tydlig klassfråga, igen. Nya uppgifter från Socialstyrelsen visar inte bara att förlossningsrädsla, bristningar i bäckenbotten, och psykisk ohälsa kopplad till graviditet och förlossning ökar, utan att de ökar betydligt mer i grupper där kvinnor har låg utbildning och inkomster.
Risken att drabbas av allvarliga bristningar är även högre för förstföderskor födda utanför Norden i jämförelse med förstföderskor födda i Norden.
Att hälso- och sjukvårdspersonalen har rätt kompetens och kunskap är en förutsättning för vård av god kvalitet. Arbetet bedrivs i team med barnmorskor, undersköterskor och förlossningsläkare. När det gäller förlossningsvården är barnmorskornas kompetens central och det är därför bekymmersamt att statistik från Socialstyrelsen visar att efterfrågan är större än tillgången på barnmorskor i många landsting.
Över hälften av landstingen uppger att de behöver fler barnmorskor och att behovet varierar beroende på säsong. För att kunna rekrytera krävs åtgärder både på lönesidan och arbetsmiljösidan.
Nu inleds ett nationellt arbete med fokus på dessa områden för att bidra till att förlossningsvården och den vård som har betydelse för kvinnors hälsa, blir både mer kunskapsbaserad och jämlik.
För Vänsterpartiet är det en självklarhet att varje kvinnas förlossning ska vara trygg och säker, att hon behandlas med respekt för sin kropp, sin hälsa och sina rättigheter. Vi tvekar inte om att det är dags för en helt annan näringstillförsel till den eftersatta och ojämlika förlossningsvården.
Karin Rågsjö, vårdpolitisk talesperson (V)
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
